- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
237-238

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. - 627. Hvad menas med ljusets brytning eller refraktion? - 628. Hvad är orsaken till ljusets brytning? - 629. Hvarför synes en käpp, en åra m. m., som nedsänkes i sned riktning i vattnet, afbruten i vattenytan? - 630. Hvarför synes vattnet i en sjö grundare, än hvad det i verkligheten är?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

medium), ändrar det riktning, innan det går in
i det andra mediet; detta kallas brytning eller
refraktion. Om AB (fig. 111) föreställer
ljusstrålens riktning i luften och den i B träffar
en vattenyta, fortsätter den ej i sin gamla
riktning utan böjer sig nedåt, t. ex. såsom
BC, så att vinkeln ABD blir större än
vinkeln CBE. Naturligtvis blir förhållandet
motsatt, om ljusstrålen går från vatten till luft;
han börjar då såsom CB i vattnet och
fortsätter såsom BA i luften.

628. Hvad är orsaken till ljusets
brytning?


Denna fråga är ytterst lätt att utreda för
dem som äro kunniga i matematiken, men att
populärt besvara den är svårare. Vi skola
genom användandet af en bild söka, om icke
förklara, så åtminstone något utreda
förhållandet vid ljusets brytning.

Om man tänkte sig en trupp soldater,
som med några man i hvarje led marscherade
öfver en slät och hård plan, och vidare
antager, att denna plan begränsades efter
en rät linie af ett nyplöjdt åkerfält, der
soldaterna hade svårare eller mödosammare att
komma fram och derför saktade marschtakten
eller ock minskade stegens längd, samt vidare
tänker sig, att truppen i sned riktning
marscherade öfver den linie, som skilde de båda
fälten från hvarandra; så är det tydligt, att
ej alla man i första ledet samtidigt beträdde
åkern, utan den på ena flygeln kom något
före sin granne, denne före sin granne och
så hela ledet igenom, tills den siste inkommit
på åkern. Men under det den förste saktat
sin marsch, har den siste gått som förut. Om
då fronten skall bibehålla rättningen, måste
en svängning försiggått kring den förste
mannen. De andra leden, som komma efter, göra
på samma sätt, och hela truppen har, då den
inkommit på åkerfältet en annan riktning,
än den hade förut.

Så är ock förhållandet med ljusstrålarna.
Enligt Foucault’s undersökningar går ljuset
långsammare i ett tätare medium än i ett
tunnare. En ljusstråle, som kommer från
luft till vatten, måste derför ändra riktning
eller brytas.

Alltid, då ljuset går från ett mindre tätt
till ett tätare medium, brytes det mot linien
DE (fig. 111; linien DE, som är vinkelrät
mot ytan, kallas normal); då ljuset går från
ett tätare till ett mindre tätt medium, brytes
strålen från normalen. Vinkeln ABD eller
den infallande strålens lutning mot normalen
kallas infallsvinkel, vinkeln CBE eller den
brutna strålens lutning med normalen kallas
brytningsvinkel.

629. Hvarför synes en käpp, en åra
m. m., som nedsänkes i sned riktning
i vattnet, afbruten i vattenytan?


Emedan de ljusstrålar, som utgått från
den del af föremålet, hvilken befinner sig i
vattnet, vid utträdet i luften brytas från
normalen, så att de få en skefvare ställning mot
vattenytan, än de hade från början. Men
ögat förlägger alltid det lysande föremålet
rätt ut i den riktning, i hvilken strålarna
träffa ögat. Derför måste de i vattnet
befintliga delarna af käppen synas upplyftade
(se fig. 112), men då denna synvilla upphör
i vattenbrynet, måste käppen synas bruten i
vattnet.

illustration placeholder
Fig. 112. Verkan af ljusbrytningen i vattnet.



630. Hvarför synes vattnet i en sjö
grundare, än hvad det i verkligheten är?


Af samma skäl. Ljusstrålarne från
bottnen brytas vid utträdet ur vattnet från
normalen, så att de synas sammanlöpa högre
upp, och der de sammanlöpa, tror ögat
bottnen vara (se fig. 113).

Lägger man ett kopparmynt på bottnen
af en tom skål, och håller ögat så, att
myntet nätt och jämt undanskymmes af skålens
kant (se fig. 114), så behöfves det blott, att
i skålen hälla vatten, så får man se myntet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free