- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
239-240

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. - 630. Hvarför synes vattnet i en sjö grundare, än hvad det i verkligheten är? - 631. Huru mycket djupare är vattnet i en sjö, än hvad det ser ut för att vara? - 632. Hvarför synes ett föremål, nedsänkt i vatten, förstoradt? - 633. Hvilket inflytande har atmosfären på stjernornas synbara plats på himlahvalfvet?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


illustration placeholder
Fig. 113. Sjöbottnen synes upplyftad till följd af ljusbrytningen.


oaktadt man ej ändrat ögats läge. Till följd
af strålbrytningen synas nämligen skålens
botten och myntet upplyftade.

Fig. 114. Ett kopparmynt, som ligger på bottnen af den
tomma skålen och undanskymmes af skålens kant, blir
synligt, om man häller vatten i skålen.

631. Huru mycket djupare är vattnet i en
sjö, än hvad det ser ut för att vara?


Ungefär 1/3 af det synbara djupet, så att
om t. ex. vattnet synes vara 3 m. djupt, så
är det i verkligheten 4 meter. Naturligtvis
komma fiskar och dylikt, som befinna sig helt
och hållet i vattnet, att synas upplyftade i
samma proportion.

632. Hvarför synes ett föremål, nedsänkt
i vatten, förstoradt?


Emedan den vinkel, hvarunder föremålet
synes (synvinkeln), till följd af strålbrytningen
blir större, än om det ses genom endast luft.
En blick på fig. 115 tydliggör detta. AB
föreställer det i vattnet nedsänkta föremålet.
Synvinkeln i luft skulle vara AGB;
strålarne AE och BF få vid utträdet ur
vattnet riktningarna EG och FG, till följd
hvaraf spetsen A synes i C, och skaftet
B i D. CD blir då bilden af AB, och
CGD den vinkel, hvarunder föremålet ses i
vattnet.

illustration placeholder
Fig. 115, Ett föremåls förstoring i vattnet.


633. Hvilket inflytande har atmosfären
på stjernornas synbara plats på
himlahvalfvet?


Att alla stjernor synas högre öfver
horisonten, än hvad de i verkligheten äro. Endast
den stjerna, som sitter rätt öfver åskådarens
hufvud (i zenit), befinner sig på den plats,
der den synes. Orsaken till detta förhållande
är ljusstrålarnes brytning i atmosfären. Då
en ljusstråle intränger i luftkretsen från den
tomma verldsrymden, kommer den till ett
tätare medium; den skall då brytas mot
normalen, som här utgöres af en linie, dragen
från jordens medelpunkt till den punkt, der
strålen träffar luften. Men luftens täthet
tilltager från lager till lager, hvarför
ljusstrålen brytes allt mer och mer, tills den
slutligen träffar åskådarens öga i A (fig. 116)
i en lodrätare riktning, än om ingen
atmosfär funnits. Ögat tror då, att ljuset hela
vägen kommit i den sista riktningen, så att
en stjerna, som befinner sig i E, synes i E’.
Af figuren framgår ock, att en stjerna i zenit
bibehåller sin verkliga plats.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free