- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
243-244

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. - 639. Hvad menas med ljusets dispersion? - 640. Hur många ljusstrålar finnas i spektrum? - 641. Hvad är orsaken till dispersionen? - 642. Hvarför uppstår ej någon färgspridning, om enfärgadt eller s. k. »enkelt» ljus brytes? - 643. Huru kan man ytterligare visa, att solljuset är sammansatt af de sju spektralfärgerna? - 644. Hvad menas med komplementfärger?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Newton, hvilken först sönderdelade ljuset,
solljuset for hvitt ljus.

640. Hur många ljusstrålar finnas i
spektrum?


Otaligt många, hvilka så småningom
öfvergå från en färg till en annan. De sju
färgerna i spektrum äro derför att anse
såsom för ögat mera framträdande grupper af
strålar.

641. Hvad är orsaken till dispersionen?

Att hvarje färg brytes olika mycket. Af
fig. 82 i samband med hvad som nämts i st.
639 inses, att rödt ljus brytes minst, dernäst
orange o. s. v. ända till violett, som brytes
mest. Derför uppslår alltid färgspridning, då
hvitt ljus brytes.

642. Hvarför uppstår ej någon
färgspridning, om enfärgadt eller s. k. »enkelt»
ljus brytes?


Emedan det enfärgade ljuset blott
innehåller strålar af samma brytbarhet. Newton
anställde följande försök, för att undersöka,
huruvida spektralfärgerna voro enkla. Sedan
ett ljusknippe fått falla mot ett prisma och
sönderdelats, uppfångades spektrum på en
skärm. Genom ett hål på skärmen kunde
han låta strålar af bestämd färg träffa ett
nytt prisma bakom skärmen (se fig. 119).
Det enfärgade ljuset bröts vid genomgången
i prismat n:o 2, men spred sig ej, och på
motstående vägg uppstod en enfärgad bild af
ungefär samma storlek som hålet i skärmen.
Af denna orsak kallade Newton solljuset för
sammansatt och spektralfärgerna för enkelt ljus.

illustration placeholder
Fig. 119. Experiment för att visa, att spektralfärgerna ej vidare kunna sönderdelas.



643. Huru kan man ytterligare visa, att
solljuset är sammansatt af de sju
spektralfärgerna?


Derigenom att man medels en
samlingslins eller speglar åter förenar de särskilda
färgerna. Gör man detta, får man åter hvitt
ljus, hvilket redan Newton visade. Färgerna
måste blandas i samma proportion, i hvilken
de förekomma i spektrum, i annat fall får
den hvita färgen en anstrykning af rödt,
grönt o. s. v.

644. Hvad menas med komplementfärger?

Två färger som tillsammans alstra hvitt
ljus. Man antog förr, att alla spektrums

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free