- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
247-248

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. - 650. Hvad menas med spektralanalys? - 651. Hvad menas med ett spektroskop, och huru är det inrättadt? - 652. Finnes något samband mellan de mörka linierna i solspektrum och de ljusa linier, som glödande gaser alstra?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som skall undersökas, i gasform, hvilket
numera med elektriska gnistans tillhjälp kan
ske med alla kroppar, och betrakta lågan
genom ett prisma, kan man sedan medels en
jämförande blick på de uppgjorda
spektralkartorna bestämma, hvilka enkla ämnen som
ingå i den undersökta kroppen.

Denna undersökning kan företagas på
hvilka afstånd som helst, ty det är
ljusstrålarna som frambära kroppens signalement.
Genom spektralanalysen har menniskan
kunnat utvidga sin kunskap om kropparnas
kemiska sammansättning vida bortom de
jordiska föremålens gräns. Vetenskapsmannen kan
numera på sitt arbetsrum bestämma den
kemiska sammansättningen hos aflägsna
stjernor, nebulosor och kometer. Man har
kunnat med säkerhet påstå, att solen innehåller
ungefär samma metaller som vår jord, att på
solen finnes syre, väte, kol m. m., att Mars,
liksom vår jord, är omgifven af en atmosfär,
innehållande vattengas o. s. v.

651. Hvad menas med ett spektroskop,
och huru är det inrättadt?


illustration placeholder
Fig. 121. Spektroskop.



Ett spektroskop är ett instrument, med hvars
tillhjälp man studerar spektra och bestämmer
liniernas läge. Vanligen består det af två
kikare, vända mot hvarandra och vridbara
kring en tung järnfot (se fig. 121). Glaset
i den ena kikarens smala ända är borttaget och
ersatt med en smal springöppning (D). Mellan
de båda kikarna är ett bord, hvarpå prismat
eller prismorna, ty vanligen användas flere,
hvarigenom spridningen ökas, och linierna
mera skiljas från hvarandra, placeras.
Framför springöppningen sättes ljuskällan, och den
andra kikaren vrides, tills man ser spektrum
eller någon viss del deraf. Äro prismerna
många (10 à 12), blir spektrum mycket
utdraget, och man kan ej på en gång se mer
än en liten del af spektrum. Linierna komma
derigenom längre från hvarandra och kunna
derför lättare särskiljas, men deras inbördes
läge i förhållande till de olika färgerna blir
alltid detsamma.

652. Finnes något samband mellan de
mörka linierna i solspektrum och de
ljusa linier, som glödande gaser alstra?


Foucault hade 1849 observerat, att den
gula linien, som visar sig, då man genom ett
prisma betraktar en spritlåga, indränkt med
koksalt, och som härrör af metallen natrium
(den ena beståndsdelen i koksalt), alldeles
svarade emot den mörka linien D i
solspektrum. Brewster, Ångström m. fl. hade
iakttagit samma motsvarighet mellan andra
metallers lysande linier och Frauenhoferska linier
i solspektrum. Både Foucault och Ångström
ansågo detta bero derpå, att en glödande gas
absorberar (uppsuger) samma slags strålar som
dem han själf utsänder.
Hedern af denna
vigtiga lags upptäckt tilldelas vanligen
Kirchhoff, som visserligen gjort ytterst vigtiga
tilllämpningar af densamma, men först 1856
upptäckte den, således långt efter Foucault och
Ångström. Betydelsen af lagen är följande.
Då t. ex, natrium införes i en tillräckligt
het låga, öfvergår den till gas och färgar
lågan intensivt gul, d. v. s. utsänder
enfärgadt, gult ljus, (deraf den gula linien i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free