- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
257-258

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. - 665. Hvilken nytta gör iris eller regn- bågshinnan? - 666. Hvad förstås med ett närsynt öga? - 667. Hvad menas med ett »öfversynt» öga?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillräckligt med ljus skall komma in i ögat. Hvar
och en kan själf lätt öfvertyga sig om
sanningen af detta, genom att vid något tillfälle,
då man kommer från ett mörkt rum in i ett
upplyst, i spegeln betrakta sitt eget öga.

Men iris uppfyller ock ett annat ändamål.
Då man medels en lins vill hafva en riktigt
skarp bild, kan man ej begagna mer än de
strålar, som genomgå linsens midt; de som
komma från kanterna måste utestängas,
emedan de ej brytas till samma punkt som de
centrala strålarna. Iris utgör nu en sådan
skärm eller »bländning».
666. Hvad förstås med ett närsynt öga?

Ett normalt öga är inrättadt för alla
afstånd från det oändligt långt bort belägna
föremålet (stjernorna, föremålen vid
horisonten o. s. v.) till ett afstånd af 12 cm.
Då ingen ackommodation användes,
sammanbrytas oändligt långt ifrån kommande
strålar (dessa äro parallela i det närmaste) till
näthinnan (se fig. 126); vid betraktandet af
närmare föremål användes ackommodationen,
för att få bilden att falla på näthinnan. Ett
närsynt öga sammanbryter parallela strålar
framom näthinnan (fig. 127). Linsen bryter
strålarna for starkt, eller, om man så vill,

666. Hvad förstås med ett närsynt öga?

Ett normalt öga är inrättadt för alla
afstånd från det oändligt långt bort belägna
föremålet (stjernorna, föremålen vid
horisonten o. s. v.) till ett afstånd af 12 cm.
Då ingen ackommodation användes,
sammanbrytas oändligt långt ifrån kommande
strålar (dessa äro parallela i det närmaste) till
näthinnan (se fig. 126); vid betraktandet af
närmare föremål användes ackommodationen,
för att få bilden att falla på näthinnan. Ett
närsynt öga sammanbryter parallela strålar
framom näthinnan (fig. 127). Linsen bryter
strålarna for starkt, eller, om man så vill,
näthinnan ligger för långt från linsen.
För att se måste derför den närsynte närma
föremålet intill ögat, ty då aflägsnade
sig ju bilden från linsen. Det längsta
afstånd, hvarpå ett närsynt öga kan tydligt
se utan glasögon vexlar allt efter graden
af närsynthet från 1 m. ända till 7.5 cm.
För att se på längre afstånd använder
derför den närsynte konkava glasögon, ty dessa
motverka linsens allt för starka
brytningsförmåga (se fig. 128). Närsynthet kallas
myopi.

illustration placeholder
Fig. 126. Parallela ljusstrålars gång i ett normalt öga.


illustration placeholder
Fig. 127. Parallela ljusstrålars gång i ett närsynt öga.



667. Hvad menas med ett »öfversynt» öga?

illustration placeholder
Fig. 128. Verkan af glasögon.


Ett sådant öga är raka motsatsen till det
närsynta. Linsen bryter för svagt, eller
näthinnan ligger för nära linsen (se fig. 129).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free