- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
259-260

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. - 667. Hvad menas med ett »öfversynt» öga? - 668. Hvad är orsaken till »långsynthet»? - 669. Hvarför hålla gamla personer föremål, som de betrakta, långt ifrån sig? - 670. Huru kan man se föremålen rättvända, ehuru bilderna i ögat äro omvända? - 671. Är näthinnan öfverallt lika känslig för ljus? - 672. Huru kan man upptäcka tillvaron af blinda fläcken?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ett sådant öga är tydligen mycket sämre
utrustadt än det närsynta, ty för intet tänkbart
afstånd ser det tydligt utan ackommodation
eller glasögon. Den öfversynte begagnar konvexa
glas, ty dessa hjelpa linsen att bryta ihop strå-
larna. Öfversynthet kallas hypermetropi. Ett
öfversynt öga är ej detsamma som ett långsynt.

668. Hvad är orsaken till »långsynthet»?

Detta fel, som oftast följer med åren,
är af alldeles annan natur än de båda nyss
behandlade. Långsyntheten är en följd af
ögonlinsens förhårdnande med åren,
hvarigenom den förlorar ackommodationsförmågan.
Det långsynta ögat ser bra på afstånd (der
ingen ackommodation behöfver användas),
men för nära belägna föremål måste det
begagna konvexa glasögon. Vi minnas att den
öfversynte alltid måste anlita glasögon.
Långsyntheten är ett fel i ögats verksamhet eller
funktion, närsyntheten och öfversyntheten äro
fel i ögats byggnad. Långsynthet kallas presbyopi.

669. Hvarför hålla gamla personer
föremål, som de betrakta, långt ifrån sig?


Emedan de vanligen äro långsynta och i
så fall utan hjälp af glasögon få en tydlig
bild på näthinnan, om de hålla det betraktade
föremålet på afstånd.

670. Huru kan man se föremålen rättvända, ehuru bilderna i ögat äro omvända?

Denna fråga har sysselsatt såväl
naturforskare som filosofer, och en mängd skäl
äro anförda, för att förklara denna skenbara
motsägelse. Den riktiga förklaringen är
följande. Då ljusstrålar från ett lysande
föremål träffa näthinnan, så förlägger ögat
orsaken till ljusintrycket i den riktning, i
hvilken strålarna träffa ögat. De strålar, som
komma i riktningen AB’ (fig. 124), förläggas
af ögat i riktningen B’ A; de, som komma
från B och uppkasta en bild i A’, förläggas
af ögat i riktningen A’ B. Föremålet
kommer sålunda att bibehålla sin naturliga
ställning, oaktadt bilden i ögat är upp och
nedvänd.

Detta är för öfrigt ej något särskildt för
ögat och synnerven utmärkande; hvarje nerv
förlägger orsaken till sin retning i den rikt-
ning, hvari retningen kommer; det blir sedan
erfarenheten och vanan, som lära oss, om
nervintrycken motsvara verkligheten eller ej.

illustration placeholder
Fig. 129. Parallela ljusstrålars gång i ett öfversynt öga.


671. Är näthinnan öfverallt lika känslig
för ljus?


Nej; det finnes två ställen, som i detta
hänseende särskildt utmärka sig: det ställe
der synnerven går in i ögat, blinda fläcken
(se fig. 123 i’); samt den punkt på
näthinnan som ligger i dess midt, der ögats axel
råkar näthinnan, gula fläcken (se fig. 123
q). Redan namnet antyder, att den blinda
fläcken är okänslig för ljus. Faller således
bilden af ett yttre föremål på blinda fläcken,
uppkommer ingen synförnimmelse. Den gula
fläcken deremot är det känsligaste stället på
näthinnan, hvarför ögat alltid riktas så, att
bilden faller på gula fläcken, då man vill
se ett föremål riktigt tydligt.

672. Huru kan man upptäcka tillvaron
af blinda fläcken?


I fig. 130 äro uppritade två hvita cirklar
(man kan äfven begagna sig af ett par
tecknade kors eller två »munlack»). Håll
figuren så, att en cirkel kommer framför
hvardera ögat, tillslut vänstra ögat och betrakta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free