Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna / 263-264 (1890) Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. - 673. Hvilket gagn har menniskan af seendet med två ögon? - 674. Hvad är ett stereoskop? - 675. Hvarför bedömer man afstånd riktigare på land än till sjös; bättre på en gata än på en slätt? - 676. Hvarför lemnar ett glödande kol, som hastigt föres omkring i luften, en lysande linie efter sig?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som är uppställd så, att den vänder ryggen
mot åskådaren (se fig. 131) och befinner sig
på 30 à 40 cm. afstånd från ögat, så ser
man, med användning af endast vänstra ögat,
ryggen och vänstra permen, samt med högra
ögat, ryggen och högra permen.
Sammansmälta dessa båda bilder till en enda bild,
får man en tydlig uppfattning af bokens
bredd eller tredje dimension.

Seendet med två ögon underlättar sålunda
vår uppfattning af tingens verkliga form,
genom den kunskap det ger oss om tredje
dimensionen eller djupet.

För det rätta bedömandet af afstånd är
seendet med två ögon af stor betydelse. Vi
kunna lätt förstå, att hvarje medel naturen
gifver oss, hvarigenom vi snabbt och säkert
kunna uppskatta afstånd, skall vara
välkommet. Ens lif kan ju mången gång hänga
på ett väl beräknadt språng, en i rätt tid
företagen rörelse o. s. v.

Om vi med ögats axel förstå den räta
linie, som kan tänkas sammanbinda linsens
centrum med gula fläcken på näthinnan, så
råkas tydligen alltid de båda ögonaxlarna i
den punkt som fixeras.

Fig. 132. Bedömandet af afstånd.

En blick på fig. 132 visar genast, att,
om de båda ögonen föreställas af cirklarna
L och E, och A, B, C betyda föremål på
olika afstånd, vinkeln mellan ögonaxlarna blir
större, ju närmare föremålet är till ögat
(vinkeln a är större än b, och denna större än
c). Då ögonen blicka rätt ut i rymden, äro
ögonaxlarna parallela; för att få dem att
bilda vinkel, måst båda ögonen riktas inåt.
Ju större denna vridning måste vara, för att
ett föremål skall ses, ju mer måste ögats
muskler ansträngas. I denna ansträngning
har man ett mått på storleken af ögon
axlarnes lutning mot hvarandra och derigenom på
föremålets afstånd.

674. Hvad är ett stereoskop?

Ett instrument, med hvars tillhjälp
teckningar af landskap och andra föremål få
relief eller, som man säger, »bli naturliga».
Som de fleste väl sett denna numera ytterst
vanliga tingest torde vara tillräckligt omtala,
att de båda glasen, hvarigenom man
betraktar taflorna, tillsammans bilda en bi-konvex
lins (636), som blifvit skuren midt i tu, så
att ett par prismaformiga glasstycken
erhållits, hvilka sedan infattats i en ram med sin
smala ända vända åt hvarandra.
Stereoskopet uppfanns 1833 af Wheatstone, men sin
nuvarande form erhöll det af Brewster 1850.

Skälet hvarför bilder sedda i stereoskopet
bli så »naturliga» och fristående är, att de
två bilder, som samtidigt betraktas, ej äro
hvarandra alldeles lika, utan framställa
samma föremål, sedt från olika ståndpunkt. Den
högra bilden är tagen från högra sidan, den
vänstra, något från vänster. Genom de båda
prismaformiga linserna förenas dessa båda
bilder till en enda, som, just emedan bilderna
ej voro alldeles lika, blir fristående och
lefvande. Genom de båda linshalfvorna
förstoras bilden något, hvilket gör den ännu
naturligare.

675. Hvarför bedömer man afstånd
riktigare på land än till sjös; bättre på
en gata än på en slätt?

Emedan mellanliggande föremål af känd
storlek bilda så att säga en följd af trappsteg,
hvarigenom uppskattningen af afståndet
underlättas. Der sådan hjälp saknas, t. ex.
på sjön eller i luften, bedöma vi afstånden
högst felaktigt.

676. Hvarför lemnar ett glödande kol,
som hastigt föres omkring i luften, en
lysande linie efter sig?

Emedan ljusintrycket qvarstår i ögat ännu
en stund, sedan ljuskällan upphört att
finnas till eller ändrat plats. För hvarje nytt
läge hos kolet uppkommer en ny bild på
näthinnan, men bilderna från föregående lägen
hos kolet sitta ännu qvar i ögat, hvarigenom
man får intrycket af en sammanhängande
ljuslinie. I medeltal anses ett ljusintryck
qvarstå i ögat 1/8 à 1/10 sekund (tiden beror
mycket på ljusintryckets styrka). Af samma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>