- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
265-266

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. - 676. Hvarför lemnar ett glödande kol, som hastigt föres omkring i luften, en lysande linie efter sig? - 677. Hvarför ser man ej ekrarne på ett hastigt rullande hjul? - 678. Hvarför uppväcker ett plötsligt ljus smärta i ögonen? - 679. Hvarför föredrager ögat starkt ljus bättre, sedan det vant sig dervid? - 680. Hvarför är man nästan blind, då man en solig dag kommer utifrån in i ett skumt rum? - 681. Hvarför ser man bättre i ett skumt rum, sedan man hunnit vänja sig vid mörkret? - 682. Huru kunna kattor och i allmänhet djur, som fånga sitt rof om natten, se i mörkret? - 683. Hvad menas med »efterbilder» i ögat?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

orsak visar sig en fallande raket såsom en
lysande linie.

677. Hvarför ser man ej ekrarne på ett
hastigt rullande hjul?


Emedan ljusintrycken behöfva tid för att
reta synnerven. Innan bilden af en eker
hunnit komma till medvetande i hjärnan, har
ekern ändrat plats, och på det sättet får man
aldrig någon tydlig uppfattning af hvarje
särskild eker. Af samma skäl ser man ej
en bösskula under dess lopp.

678. Hvarför uppväcker ett plötsligt ljus
smärta i ögonen?


Så länge ögat befinner sig i mörkret, är
pupillen utvidgad för att insläppa så mycket
som möjligt af den ringa ljusmängden. Kom-
mer då helt plötsligt starkt ljus till ögat,
retas näthinnan betydligt, hvilket redan i och
för sig uppväcker smärta. Men det starka
ljuset verkar äfven på musklerna i
regnbågshinnan och tvingar dem att starkt
sammandraga sig, för att pupillen må blifva så liten
som möjligt. Denna muskelansträngning
uppväcker också smärta.

679. Hvarför föredrager ögat starkt ljus
bättre, sedan det vant sig dervid?


Dels emedan näthinnan efter den starka
retningen ej vidare är så känslig som förut
för ljuset, dels ock emedan pupillen nu hunnit
sammandraga sig och derigenom utestänger
mera ljus än strax i början.

680. Hvarför är man nästan blind, då
man en solig dag kommer utifrån in
i ett skumt rum?


Emedan näthinnan är ansträngd genom
det rikliga ljustilloppet, så att den ej gör
tjenst vid den svagare retningen i det skumma
rummet.

681. Hvarför ser man bättre i ett skumt
rum, sedan man hunnit vänja sig
vid mörkret?


Sedan ögat hvilat sig, är det åter mycket
känsligt för ljus. Detta i förening med den
omständigheten, att pupillen i mörkret
betydligt utvidgat sig, gör, att man ser rätt bra
i ett skumt rum, sedan man hunnit vänja sig
vid mörkret.

682. Huru kunna kattor och i allmänhet
djur, som fånga sitt rof om natten,
se i mörkret?


Att se i mörkret är en ren omöjlighet,
om man med mörker menar frånvaron af ljus.
Då kattor m. fl. djur sägas se i mörkret, betyder
detta endast, att deras näthinna är känsligare
än dagdjurens, så att de behöfva ytterst ringa
mängd ljus, för att det skall göra intryck på
ögat. De se derför dåligt om dagen,
emedan de bländas af det starka ljuset. Deras
pupill är också om dagen nästan alldeles
tillsluten, endast en fin springöppning insläpper
ljus till ögats botten.

683. Hvad menas med »efterbilder» i
ögat?


Dermed förstås de bilder, som uppkomma
i ögat, sedan man betraktat ett skarpt belyst
föremål. Efterbilden visar tydligen det
belysta föremålet, men med omkastning af
mörker och ljus, d. v. s. det som på den
ursprungliga bilden var ljust, blir på efterbilden mörkt
o. s. v. Stundom visa sig efterbilderna i
färger, som då öfvergå från en färg till en
annan. Hit kan ock räknas de färgade
efterbilder, som uppstå, om man länge betraktar
en färgad yta och derpå fäster blicken på
en hvit yta, som då lyser med
komplementfärgen till den först betraktade ytans färg.
Förklaringen på dessa och andra hithörande
fenomen är ännu ej lemnad och torde ej så
lätt kunna finnas, då de till stor del bero
på hjärnans sätt att uppfatta synnervens intryck, och den menskliga forskningen ytterst
ofullständigt utredt hjärnans arbetssätt.
Vanligen anföres såsom förklaringsgrund, att de
delar af näthinnan, som träffats af ett starkt
ljusintryck, för en stund bli okänsliga för
vidare intryck af samma slag, och derför ej
göra tjenst. Tröttar man ögat genom att
länge betrakta t. ex. en röd yta, blir ögat
okänsligt för rödt ljus, så att, då man sedan
betraktar en hvit yta, uppfattar ögat de andra
färgerna utom rödt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free