Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- IV.
- 699. Hvarpå beror färgblindheten?
- V.
- 700. Huru uppkommer regnbågen?
- 701. Hvarför ser man stundom två regnbågar?
- 702. Hvarför är biregnbågen mattare än hufvudbågen?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Holmgren, ur hvilkens arbete om färgblindheten
ofvanstående är lånadt, är violettblindheten
sällsyntare än de två andra slagen. Den
violettblinde kan tydligen skilja mellan rödt
och grönt.
V.
700. Huru uppkommer regnbågen?
Regnbågen är ett ljusfenomen, som
beror på solstrålarnes brytning i regndropparna.
Man skulle kunna säga, att regnbågen är ett
solspektrum böjdt i bågform, violett på inre
sidan och rödt ytterst, som visar sig på
motsatta del af himmeln mot den hvar solen
befinner sig. Regnbågen visar sig, om solen lyser,
under tiden det regnar, eller omedelbart efter
regnet, och bildar liksom basen i en kägla,
hvars spets ligger i åskådarens öga, och hvars
axel sammanfaller med den linie, som kan
tänkas dragen från solen genom ögat.
 |
| Fig. 141. Ljusets gång i en regndroppe. |
Ljusstrålens väg i en vattendroppe
förtydligas af fig. 141. En solstråle SA träffar
droppen i A, brytes i riktningen AB. Vid
B går en del af strålen ut ur droppen, men
det mesta reflekteras till C, der den lemnar
droppen, i det den samtidigt sönderdelas i
de sju regnbågsfärgerna. Det utgående
färgade ljuset träffar ögat mycket divergerande
(solfjäderformigt) och gör derför knappt något
märkbart intryck på ögat. Det är endast
ljuset från de droppar, som ligga så, att ljuset
kommer någorlunda parallelt eller samladt i ett
knippe, som förmår göra ett så starkt intryck,
att man ser de särskilda färgerna. En enkel
räkning visar, att detta ljus kommer under en
lutning af 42 1/2° mot de infallande solstrålarna.
Tänker man sig derför en rät linie dragen
från solen genom åskådarens öga, så bidraga
de regndroppar till bildandet af regnbågen,
hvilka ligga på en kägelformig yta med nyss
nämda linie till axel, och hvars sidor luta
42 1/2° mot axeln. Regnbågen får derför
formen af en cirkel, hvars medelpunkt ligger
på linien från solen genom åskådarens öga,
och hvars radie upptager 42 1/2° på
himlahvalfvet. En grad delas i 60 minuter, och
solens synbara diameter på himlahvalfvet är
32 minuter; regnbågens radie är således
ungefär 80 soldiametrar. Detta gäller för det
röda ljuset; det violetta låg innanför, dess
radie är 40 1/2°, så att regnbågens bredd
blir 2°.
Af det nu sagda inses lätt, att regnbågen
alltid är lika stor, men att det beror på
solens ställning i förhållande till åskådaren,
hur mycket man ser af bågen. Ju lägre
solen står öfver horisonten, eller ju högre öfver
jordytan åskådaren befinner sig, ju större del
ser han af den fullständiga cirkeln. Fig. 142
visar fenomenets vanliga utseende.
Naturligtvis är det ej behöfligt, att
vattendropparna skola vara regndroppar, hvarje
större samling af små vattendroppar kan
framkalla fenomenet. Derför ser man ofta
regnbågar öfver vattenfall och fontäner.
701. Hvarför ser man stundom två regnbågar?
En solstråle kan träffa en vattendroppe
äfven så som fig. 143 antyder i riktningen
SA, då den brytes till D, sedan reflekteras
den två gånger i D och C, samt går ut ur
droppen vid B, då ljuset sprides. Den
sålunda uppkommande regnbågen, biregnbågen,
är större än hufvudregnbågen, dess
medelradie upptager ungefär 52° på himlahvalfvet,
och färgerna komma i motsatt ordning: rödt
innerst, violett ytterst. Från droppen A (fig.
144) träffas ögat D af blått ljus, från en
lägre droppe B kommer gult ljus, från
droppen C kommer rödt ljus i ögat. Häraf
inses klart, att i biregnbågen färgerna komma
i motsatt ordning mot i hufvudregnbågen.
702. Hvarför är biregnbågen mattare
än hufvudbågen?
Emedan vid hvarje reflexion en del ljus
går ut ur droppen. Efter två reflexioner vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:55 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huru/0165.html
