- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
283-284

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. - 706. Hvarifrån kommer den svagt lysande gloria, som stundom omgifver månen? - 707. Hvad förstås med »Anthelier»? - 708. Huru uppkommer det s. k. »spöket på Brocken»?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


706. Hvarifrån kommer den svagt lysande
gloria, som stundom omgifver månen?


illustration placeholder
Fig. 146. Mångårdar och bimånar.


Då månen befinner sig bakom ett tunt
moln, ser man stundom alldeles intill månen
färgade ringar af samma utseende, som då
man betraktar en gaslåga genom ett immigt
fönster. Dessa ringar äro ej att förvexla med
de nyss afhandlade gårdarna. Glorian ligger
omedelbart invid månen, och färgerna ligga
i omvänd ordning mot ordningsföljden i en
mångård, så att violett ligger närmast
månen, rödt ytterst. Sättet för deras uppkomst
är ock ett helt annat än vid gårdarne.
Glorian beror på ljusstrålarnes böjning eller
diffraktion (659) vid gången genom
vattendropparna i ett moln. En gloria bildas blott,
om vattendropparna äro ungefär lika stora,
och ju mindre dropparna äro, ju större blir
glorians diameter. Denna gloria utgör
derför ett värdefullt väderleksmärke, ty blir
glorian liten och sluter sig nära intill månen,
kan man begripa, att dropparna äro stora,
d. v. s. färdiga att snart utgjuta sig i regn.
Det finnes intet skäl, hvarför ej en gloria skulle
kunna bildas äfven kring solen, ehuru solens
glans förtager verkan deraf.

707. Hvad förstås med »Anthelier»?

Dermed förstås ljusfenomen, hvilka såsom
en gloria stundom omgifva skuggan af
föremål, då denna aftecknar sig på en aflägsen
dimma eller molnvägg. Så t. ex. såg
polarfararen Scoresby 4 färgade ringar omgifva
sin skugga, då denna föll på en molnvägg.
Fig. 147 visar ett dylikt anthelium,
observeradt af Tissandier.

708. Huru uppkommer det s. k. »spöket
på Brocken»?


I sammanhang med nu afhandlade
ljusfenomen förtjenar det s. k. spöket på Brocken
att omnämnas.

Dimman är i allmänhet en rätt god vägg
för uppfångandet af skuggor. Befinner man
sig en soluppgång på Brocken, en af de
högsta topparna af Harz i norra Tyskland,
och blickar mot vester, kan man stundom få
se sin egen skugga aftecknad på
morgondimman, som uppstiger från bergets fot (se fig.
148). Som denna dim- eller molnvägg
befinner sig ett godt stycke bort, antager
skuggan jättelika dimensioner, hvilket gifvit
upphof till legenden om spöket på, Brocken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free