- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
289-290

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. - 710. Hvad förstås med hägring? - 711. Hvad är »Fata Morgana»? - 712. Har luften någon färg?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

marsch, för att snart nå den efterlängtade
stranden, som dock alltid vek undan och aldrig
uppnåddes.

illustration placeholder
Fig. 149. Skematisk bild af ljusstrålarnes gång vid hägring i öknen.


Tänker man sig åter ett kallt haf, så
kan det inträffa, att luften närmast
vattenytan betydligt afkyles mot hvad förhållandet
är med luften högre upp. En följd häraf
blir, att luftens täthet hastigt ändrar sig från
vattenytan, der den är störst, och vidare
uppåt. Ljusstrålarna från ett fartyg, beläget
långt bort på hafvet, träffa då allt mindre
täta luftlager, böjas från normalen och
reflekteras slutligen totalt, hvarigenom strålarna
komma att beskrifva bågar, hvars spets är
vänd uppåt (se fig. 150). Då strålarna träffa
ögat, hafva de således en riktning, så som
låge föremålet uppe i luften. Dylika
hägringar kunna visa såväl rättvända som om-
vända bilder; ja stundom ser man samtidigt
båda slagen (fig. 151).

illustration placeholder
Fig. 150. Skematisk bild af ljusstrålarnes gång vid hägring

i de kallare trakterna.


Äfven i öknen förekommer någon gång
detta slag af hägring (se fig. 152), om
marken är mycket afkyld. Till följd af hägring
inträffar ganska ofta på hafvet, att fartyg,
som befinna sig så långt bort, att de äro
undanskymda af jordens kullrighet, synas
fullständigt. Utom de nu omnämda former af
hägring förekomma en mängd andra, som
visa mer eller mindre förvridna bilder,
beroende på ojämnheter i de särskilda
luftlagrens täthet.

711. Hvad är »Fata Morgana»?

Detta luftspeglingsfenomen, som visar sig
egentligen vid Neapel och på Sicilien, är
nog äfven en form af hägring, ehuru
bilderna oupphörligt förändra form. Orsaken
härtill anses vara den att de luftlager, som
återkasta ljuset, äro i rörelse.

712. Har luften någon färg?

Luften är visserligen det mest
genomskinliga af alla kända medier, men
fullkomligt genomskinlig är den ej. Fjärran belägna
föremål förefalla oss icke blott små och på
den grund otydliga; deras färg, skilnaden
mellan ljus och skugga o. s. v. urskiljas svårare
på stora afstånd än på nära håll. Aflägsna
föremål synas likasom i en blå slöja. Detta
kallar man vanligen för luftperspektiv. Sedd
genom ett tjockt lager har luften en blåaktig
färg.

Antingen nu luftens ogenomskinlighet och
färg bero på luften själf eller på fuktigheten,
stoft- och dampartiklar i luften, så är det
tydligt, att hvarje liten partikel, som hindrar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free