- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
305-306

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnetism och elektricitet - I. - 727. Hvarför ställer sig en fritt rörlig magnetnål alltid i norr och söder? - 728. Hvad förstås med den magnetiska deklinationen? - 729. Hvad är en kompass? - 730. Hvad förstås med kompassens missvisning? - 731. Hvad menas med den magnetiska inklinationen?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kraftens fördelning öfver jorden. Den store
matematikern och naturvetenskapsmannen
Gauss framställde 1838 en teori för
jordmagnetismen. Polarforskaren Ross upptäckte 1831
den magnetiska nordpolen, som är belägen
på Boothia Felix i arktiska Nord-Amerika.
Ännu har ingen lyckats framtränga till den
södra polen.

Ehuru Gauss’ teori betydligt skiljer sig
från Gilberts föreställning om en stor magnet
i jordens inre, äro dock de jordmagnetiska
företeelserna sådana, att vi ganska väl kunna
bibehålla Gilberts idé.

728. Hvad förstås med den magnetiska
deklinationen?

Då den magnetiska nordpolen ej
sammanfaller med den geografiska, utan ligger betydligt
på sidan om denna, är det klart, att en fritt
rörlig magnetnål, som alltid är riktad mot
magnetiska polen, i allmänhet skall bilda en
vinkel mot den geografiska meridianen, d. v. s.
den linie som på jordytan kan dragas rätt i
geografiska norr och söder. Deklinationen är
således den vinkel, som en i vågrät riktning fritt
rörlig magnetnåls axel bildar med en orts
geografiska meridian.

Allt efter som man befinner sig på en ort
öster eller vester om magnetiska polen, blir
deklinationen vestlig eller östlig. I Sverige
och nästan hela Europa är deklinationen för
närvarande vestlig. Den magnetiska
nordpolen rör sig långsamt i en sluten bana,
hvaraf följden blir, att deklinationen ändrar
storlek från år till år. I Stockholm är den
för närvarande ungefär 8 ° åt vester. I Paris
var den 1580 11° 30’ åt öster, derefter
minskade den hela tiden, ända tills den blef
noll; sedan öfvergick den till vestlig och
uppnådde 1814 värdet 22° 34’; efter denna
tid har deklinationen aftagit och var 1888
15° 52’.

729. Hvad är en kompass?

En i vågrät riktning fritt rörlig
magnetnål, som tjenar till att angifva väderstrecken,
Kompassen är den förnämsta användningen
af jordmagnetismen och af oskattbart värde
för sjömannen, bergsmannen m. fl. På
kompassen är antingen nålen rörlig öfver en i 32
»streck» indelad fast skifva, eller ock är
nålen fäst under skifvan, och hela systemet är
rörligt kring skifvans centrum. Läget af de
8 förnämsta strecken synes af fig. 161, och
deras namn äro: nord, nordost, ost, sydost,
syd, sydvest, vest, nordvest. År skifvan
rörlig, finnes alltid på kompassdosans insida ett
streck, styrstrecket, mot hvilket norrstrecket
spelar in, då fartyget ligger rätt i norr och
söder, med fören mot norr.

illustration placeholder
Fig. 161. De förnämsta strecken på kompassen.


På det att instrumentet alltid skall, trots
fartygets krängningar, bibehålla ett vågrätt
läge, är det upphängdt kring två mot
hvarandra vinkelräta axlar (Cardans upphängning).

730. Hvad förstås med kompassens missvisning?

Dermed förstås deklinationen.
Missvisningen är således ej något som följer med
kompassen hela tiden med samma belopp,
utan ändrar sig från ort till ort. På
sjökorten finnes alltid missvisningen utsatt för
hvarje särskild trakt, men som deklinationen
ändrar sig från år till år, ändras äfven
missvisningens storlek.

731. Hvad menas med den magnetiska
inklinationen?


Den jordmagnetiska kraften verkar på ett
sådant sätt, som låge polerna ett stycke ned
under jordytan. Tänka vi oss, att vi
närmade oss den magnetiska nordpolen, borde
tydligen nordändan på en medförd
magnetnål, som är rörlig i det lodräta planet, böja
sig mot marken, emedan nordändan
såsom varande närmare, drages starkare än
sydändan. På själfva nordpolen (den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free