- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
311-312

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnetism och elektricitet - II. - 737. Finnes det mer än ett slags elektricitet? - 738. Huru förhålla sig de båda slagen af elektricitet till hvarandra? - 739. Hvad sker, då en kropp elektriseras genom gnidning? - 740. Huru fördelar sig elektriciteten på en kropp? - 741. Hvarför samlar sig elektriciteten endast på ytan af en ledare? - 742. Hvarför går ej elektriciteten från kroppens yta ut i luften? - 743. Lägger sig elektriciteten lika öfver kroppens hela yta? - 744. Hvad förstås med elektrisk induktion?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förhållanden borde hafva. Denna teori har på
sista tiden utbildats af Edlund i Stockholm,
som äfven utsagt, hvad det elektriska ämnet
är, nämligen etern. Utan tvifvel kan
Edlunds teori bättre än någon annan förklara
de elektriska fenomenen i all deras skiftande
mångfald, men då den är svårbegripligare än
den gamla, och dessutom teorien om två slags
elektricitet äfven ganska bra förklarar
fenomenen, bibehålles vanligen den senare,
hvilket vi ock komma att vid den följande
framställningen göra.

738. Huru förhålla sig de båda slagen
af elektricitet till hvarandra?


Kroppar, laddade med samma slags
elektricitet, repellera eller stöta hvarandra ifrån
sig. Kroppar, laddade med olika slags
elektricitet, attrahera eller draga hvarandra.

Vi finna således här en motsvarighet mot
förhållandet mellan de olika magnetpolerna.

739. Hvad sker, då en kropp elektriseras
genom gnidning?


Förloppet vid elektriseringen af en kropp
kan tänkas vara följande. Hvarje oelektrisk
kropp innehåller både positiv och negativ
elektricitet. Af detta skäl kan den ej visa
någon elektrisk verkan; han är neutral.
Genom gnidningen mellan två neutrala kroppar
uppstår en fördelning af de elektriska
ämnena, så att positiv elektricitet hopar sig på
den ena kroppen, negativ på den andra. Det
är också ett af erfarenheten bestyrkt faktum,
att alltid, då en kropp elektriseras genom att
gnidas mot ett annat föremål, de båda
kropparna båda bli elektriska men af motsatt
slag.

740. Huru fördelar sig elektriciteten på
en kropp?


Är kroppen en oledare, förblir
elektriciteten på det ställe i kroppen, der den upp-
väckts; elektriciteten har nämligen svårt, att
röra sig från en punkt i kroppen till en
annan. Är det åter en ledare, hvarpå
elektriciteten uppsamlats, utbreder den sig öfver hela
kroppens yta, men ej ett spår elektricitet visar
sig i kroppens inre.


741. Hvarför samlar sig elektriciteten
endast på ytan af en ledare?


Emedan de elektriska molekylerna
(etermolekylerna), då de äro af samma slag,
repellera hvarandra (738). De vilja då skiljas åt
så långt som möjligt, hvilket sker om de ligga
på kroppens yta.

742. Hvarför går ej elektriciteten från
kroppens yta ut i luften?


Emedan luften, om den är torr, är en
isolator (736). Är luften fuktig, så drifver
den repellerande kraften de elektriska
molekylerna vidare, d. v. s. de lemna kroppen.
Det är derför omöjligt att göra elektriska
försök i fuktig luft.

743. Lägger sig elektriciteten lika öfver
kroppens hela yta?


Nej; den samlar sig mer på de ställen
af ytan, som äro böjda, och detta så, att ju
skarpare böjningen är, ju tätare är
elektriciteten der hopad. Har kroppen någonstädes
en spets, så är tydligen ytans böjning der
allra skarpast; derför samlar sig ock
elektriciteten företrädesvis i spetsar och utstående
partier af ledaren. I spetsen komma då de
elektriska molekylerna hvarandra närmare än
på något annat ställe på ytan; der skall
således repulsionen vara starkast och luften ha
svårast att hindra elektriciteten att gå ut ur
ledaren. Vill man derför förvara elektricitet,
måste den uppsamlas på klotrunda kroppar
eller åtminstone på sådana, som sakna alla
spetsar och kanter. Genom spetsar strömmar
elektriciteten ut i luften; detta kallas
spetsverkan.

744. Hvad förstås med elektrisk induktion?

En elektriserad kropp utöfvar inflytande
på en i närheten befintlig neutral ledare på
det sätt, att den elektriska kroppen i ledaren
skiljer de båda elektriska fluida, drager
närmast sig den sort, som är af motsatt slag
mot kroppens elektricitet, och stöter bort den
andra. Detta kallas induktion eller influens.
Om t. ex. en positivt elektrisk kropp är i
närheten af en ledare, blifver den närmast
varande delen af ledaren negativt, och den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/huru/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free