- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
315-316

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnetism och elektricitet - II. - 748. Huru är den vanliga elektricitetsmaskinen inrättad? - 749. Huru arbetar den vanliga elektricitetsmaskinen? - 750. Hvad menas med en elektrofor?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som utgöras af två mässingscylindrar på
glasfötter och äro ämnade till att på sig samla
elektriciteten. Af figuren synes vidare, att
konduktorerna äro i ena ändan sammanbundna
medels en metallstång och att deras fria
ändar sluta i metallbyglar, böjda omkring
skifvans kant och på insidan klädda med spetsar.
Om vi vidare nämna, att från riftygen går
en kedja eller metalltråd D ned till jorden, så
hafva vi redogjort för de vigtigaste delarna
af Ramsdens elektricitetsmaskin.

749. Huru arbetar den vanliga elektricitetsmaskinen?

Då glasskifvan kringvrides och gnider mot
riftygen, blir den positivt elektrisk. Denna
elektricitet uppväcker i konduktorerna
fördelning, så att negativ elektricitet drages mot
spetsarna, och positiv stötes bort till
konduktorernas aflägsnare delar. Men i spetsarna
kan ej den negativa elektriciteten hålla sig
qvar, utan strömmar till följd af »spetsverkan»
(743) ut på skifvan, som neutraliseras (den
utströmmande negativa elektriciteten förenar
sig med skifvans positiva elektricitet). På
konduktorerna samlas på detta sätt fri positiv
elektricitet. Riftygen bli vid gnidningen
negativt elektriska, men deras elektricitet
bortledes hos Ramsdens maskin genom tråden D
till jorden.

Använder man i stället för en glasskifva
en af guttaperka, blir denna vid gnidningen
negativt elektrisk, och genom samma process,
som ofvan är beskrifven, inses, att i så fall
konduktorerna laddas med negativ elektricitet.

750. Hvad menas med en elektrofor?

Elektroforen, konstruerad af den svenske
vetenskapsmannen Wilcke 1762 och vidare
förbättrad af Volta, är den enklaste af alla
elektricitetsmaskiner, men synnerligen beqväm,
då man blott behöfver små mängder
elektricitet. Den består af en tallrik af trä eller
metall C (fig. 166), i hvilken man gjutit en
kaka af harts eller guttaperka E. På
hartskakan hvilar en metallskifva P, försedd med
ett handtag af glas. Då apparaten skall
användas, aflyftas metallskifvan, och kakan
piskas med ett kattskinn, hvarigenom den blir
negativt elektrisk. Påsättes nu metallskifvan
sker i denna fördelning af elektriciteten} a,
så att skifvan blir positivt elektrisk på undre
sidan och negativt på öfre. Den positiva
elektriciteten är bunden, den negativa fri.
Beröres derför skifvan med fingret (fig. 167),
går den negativa elektriciteten ned i jorden,
och skifvan är laddad med positiv
elektricitet, som man kan använda genom att lyfta
upp skifvan i glashandtaget. Sedan skifvan
är urladdad, kan man ladda den ånyo, blott
genom att åter sätta den på kakan och
repetera förfarandet. Det märkvärdiga med
denna apparat är nämligen, att sedan
hartskakan en gång blifvit piskad, bibehåller den
sin negativa elektricitet i månader, så att
man kan taga elektricitet ur den utan
förnyad piskning.

illustration placeholder
Fig. 166. Elektroforen.


illustration placeholder
Fig. 167. Elektroforens användning.


Man skulle förmoda, att den positiva
elektriciteten i skifvan borde förena sig med den
närliggande negativa i kakan, men detta
förhindras, dels derigenom att harts är en dålig
ledare för elektriciteten, dels emedan den
negativa elektriciteten ej ligger endast på
kakans yta utan ett stycke under densamma,
dit den dragits genom inverkan af formen C
(se fig. 166).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free