Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna / 321-322 (1890) Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnetism och elektricitet - II. - 755. Huru är Voltas kondensationselektroskop inrättadt? - 756. Hvad menas men en elektrometer? - 757. Hvad menas med det elektriska klockspelet? - 758. Hvad förstås med det elektriska svänghjulet?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en annan metallskifva P, försedd med
glashandtag. Skifvorna äro fernissade, så att
de, då de hvila på hvarandra, bilda en
Franklins skifva (fernissan utgör det isolerande
mellanlagret). Då instrumentet skall användas,
beröres den undre skifvan med den kropp
som skall undersökas, under det man med
fingret berör öfre skifvan. Derigenom laddas
undre skifvan starkare, än om den varit
ensam, enligt de lagar vi omnämt (752).

Fig. 172. Voltas kondensationselektroskop.

Aflyftes sedan öfre skifvan, blir all
elektricitet på undre skifvan fri och utbreder sig
till guldbladen, som då visa ett »utslag».

756. Hvad menas men en elektrometer?

Ett instrument hvarmed kan undersökas
ej blott att elektricitet finnes utan ock huru
mycket. Ett sådant instrument finnes
afbildadt i fig. 173 och utgöres af
en s. k. elektrisk pendel (en
flädermärgskula på en remsa af
hvalfiskben). Pendeln är upphängd
i centrum af en graderad
halfcirkel af elfenben, ställd lodrätt.
Då apparaten laddas, slår
pendeln ut, och utslagets storlek kan
bestämmas på den graderade cirkeln.
Denna apparat konstruerades af Henley år 1772.

Fig. 173. Henley’s elektrometer.

757. Hvad menas med det elektriska
klockspelet?

Denna lilla apparat konstruerades af
Franklin och består af tre metallklockor (se fig.
174), upphängda på en mässingsstång.
Klockorna A och B hänga på metallkedjor, C på
ett silkessnöre och är sålunda isolerad från den
öfriga apparaten, men genom den nedhängande
kedjan satt i förbindelse med jorden. Mellan
klockorna hänga två små metallkulor på
silkestrådar.

Upphänges apparaten på konduktorn till
en i gång varande elektricitetsmaskin, blifva
klockorna A och B laddade med positiv
elektricitet och C till följd af induktion negativt
elektrisk (den positiva elektriciteten i C går
genom den hängande kedjan ned i jorden).
Metallkulorna attraheras af de positivt
laddade klockorna, hvarvid elektricitet går öfver
på kulorna, och attraktionen förbytes till
repulsion. Kulorna stöta då på klockan C,
hvarvid deras positiva elektricitet ledes till
jorden. Kulorna äro sålunda efter beröringen
med C oelektriska, och samma förlopp
börjar ånyo. På det sättet fortgår det, så
länge det strömmar elektricitet till klockorna
A och B, och under hela tiden ljuda klockorna.

Fig. 174. Elektriska klockspelet.

758. Hvad förstås med det elektriska
svänghjulet?

Denna ytterst enkla apparat utgöres af
några metalltrådar, utgående från samma
centrum och i sin fria ända böjda rätvinkligt,
alla åt samma håll. Hjulet kan röra sig i
horisontalplanet kring en metallspets (fig. 175).
Sättes apparaten på en i gång varande
elektricitetsmaskin, laddas den, och elektriciteten
strömmar ut genom spetsarna, hvarvid en
repulsion uppstår mellan spetsarna och luften,
så att hjulet vrider sig i motsatt riktning mot
den, hvari spetsarna äro vända.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>