- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
323-324

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnetism och elektricitet - II. - 759. Hvad förstås med den elektriska gnistan?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


759. Hvad förstås med den elektriska
gnistan?


Dermed förstås det ljusfenomen, som visar
sig, då man till en laddad konduktor
närmar en annan konduktor, antingen laddad
med motsatt elektricitet eller ock neutral,
d. v. s. oladdad. I senare fallet, om den
ena kroppen är neutral, sker först en
fördelning af de båda elektriciteterna under
inverkan af den elektriserade kroppen, och dess
elektricitet förenar sig med den motsatta
sorten i den andra.

illustration placeholder
Fig. 175. Elektriska svänghjulet.


Gnistan är således ett fenomen, som
åtföljer en elektrisk urladdning, men för att
den skall komma till stånd, måste
urladdningen ske genom ett isolerande ämne,
vanligen
luft eller någon annan gas.

illustration placeholder
Fig. 176. Elektriska gnistan; litet afstånd.


Gnistans utseende beror af konduktorernas
form och inbördes afstånd samt af
beskaffenheten hos den gas, genom hvilken
gnistan går. Är afståndet litet, blir gnistan rak
och bred; ökas afståndet, smalnar gnistan på
midten (se fig. 176). Vid ännu större
afstånd antager gnistan zigzagform (se fig. 177).
Är afståndet så stort, att gnistan ej i vanlig
mening kan hoppa öfver, breder den ut sig
i en massa sidostrålar och liknar en qvast.
Detta inträffar i synnerhet, om den ena kon-
duktorn slutar i en spets (fig. 178) eller i en
mindre kula (fig. 179).

illustration placeholder
Fig. 177. Elektriska gnistan; stort afstånd.



De nu omnämda formerna gälla, då
urladdningen försiggår i luft af vanligt tryck.

illustration placeholder
Fig. 178. Fjäderformig gnista.


illustration placeholder
Fig. 179. Qvastformig gnista.


Får en elektrisk gnista hoppa öfver mellan
ett par metallkulor i luftförtunnadt rum,
förlorar den sin skarpt begränsade form, breder
ut sig, i samma mån förtunningen stiger, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free