- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
331-332

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnetism och elektricitet - II. - 764. Huru har man kunnat visa, att åsk- vädret är en elektrisk företeelse? - 765. Huru har man sökt förklara uppkomsten af luftens elektricitet? - 766. Hvad veta vi om blixten? - 767. Hafva alla blixtar samma utseende? - 768. Huru ser en linieblixt ut? - 769. Hvarför går strålen i zigzag?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Öfver hela verlden repeterades försöket, alltid
med samma påföljd. En lärd, professor
Richmann i Petersburg, fick med lifvet plikta för
sin vetgirighet, i det vid ett dylikt försök
den elektriska gnistan träffade honom i
pannan och dödade honom ögonblickligt.

765. Huru har man sökt förklara
uppkomsten af luftens elektricitet?


Vi hafva redan nämt, att vår kunskap i
detta hänseende är ytterst bristfällig. I alla
fall kan det förtjena omnämnas några
förmodade elektricitetskällor. Afdunstningen från
de stora hafven; friktionen mellan luften och
molnen; lifsprocessen hos växterna;
kondensationen af luftens fuktighet till regndroppar.
Denna sista förmodade orsak synes vara den
antagligaste, särskildt om man erinrar sig,
att ett åskväder nästan alltid föregås af ett
häftigt regn. Den elektricitetsmängd, som
förut var spridd bland det gasformiga
vattnet, förtätas på vattendroppen och får större
spänning.

766. Hvad veta vi om blixten?

Blixtstrålen är den elektriska gnistan,
ljusfenomenet, som åtföljer en elektrisk
urladdning genom luften. Blixten är således
af samma art som de gnistor man får ur en
vanlig elektricitetsmaskin, fast i betydligt
förstorad skala. Orsaken till ljuset är också
delvis densamma: de luftpartiklar, som ligga
i urladdningens väg, upphettas till glödning.
Blixten kan vara betydligt lång, stundom
ända till 1 sv. mil. Angående strålens väg
så synes knappt något mera nyckfullt och
oberäkneligt kunna tänkas. En blixt som
»slår ned» gör ofta de märkvärdigaste hopp
och krokvägar. Förhållandet är emellertid
det, att elektriciteten söker sig den väg, der
den har minsta motståndet att öfvervinna.


767. Hafva alla blixtar samma utseende?

Nej; man brukar skilja dem i tre slag:
linieblixtar, ytblixtar och kulblixtar.

768. Huru ser en linieblixt ut?

Detta är den vanliga formen på blixten:
en lysande rak eller i zigzag gående ljuslinie
(se fig. 184), alldeles af samma form som
den vanliga gnistan från en elektricitetsmaskin.
Stundom delar sig gnistan eller strålen
i två eller flere grenar (se fig. 185).

illustration placeholder
Fig. 184. En i zigzag gående linieblixt.


illustration placeholder
Fig. 185. En utgrenad linieblixt.



769. Hvarför går strålen i zigzag?

Den elektriska urladdningen sker på den
väg, der minsta motståndet finnes. Är nu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free