- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
333-334

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnetism och elektricitet - II. - 769. Hvarför går strålen i zigzag? - 770. Hvad förstås med en ytblixt? - 771. Hvad förstås med kulblixtar? - 772. Hvad är en kornblixt? - 773. Huru länge fortvarar en blixt? - 774. Hvad är orsaken till åskdundret? - 775. Hvarför kommer dundret alltid en stund efter blixten? - 776. Huru långt bort kan åskan få vara, för att dundret ändock skall höras? - 777. Huru skall man på ett ungefär kunna beräkna, hur långt bort ett åskväder är?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gnistan lång, blir förmodligen luften som
ligger i vägen förtätad, så att elektriciteten,
efter att hafva gått ett stycke i en riktning,
der möter större motstånd än rundt omkring,
hvarför urladdningen genast väljer en annan
väg.

770. Hvad förstås med en ytblixt?

Då blixten visar sig såsom ett plötsligt
ljussken, upplysande antingen stora delar af
himmeln eller ock de mörka molnkanterna.
Man anser att urladdningen vid sådana
tillfällen försiggår bakom åskmolnen.

771. Hvad förstås med kulblixtar?

Sådana äro hos oss mycket sällsynta och
tillhöra egentligen de tropiska trakterna. Till
utseendet likna de glödande klot af en större
lampkupas storlek. De uppträda helt plötsligt,
sänka sig långsamt genom luften och
explodera efter en kort stund med stor häftighet.
Förklaringen till detta fenomen är ännu ej
funnen.

772. Hvad är en kornblixt?

Dermed förstås plötsligt framträdande
blixtar, som utan att åtföljas af något buller
stundom upplysa horisonten. Vanligen upp-
träda dessa företeelser under klara
sommarqvällar och kunna fortfara i flere timmar.
De anses vara återskenet af aflägsna
urladdningar, som försiggå under åskådarens horisont.

773. Huru länge fortvarar en blixt?

Knappt något kan låta mera öfverraskande
än det påståendet, att en vanlig blixt ej fort-
varar mer än en liten bråkdel af en sekund.
Wheatstone har uppmätt den tid blixten
fortvarade och funnit den till 1/24000 sekund; för
somliga blixtar erhöll han ännu kortare tid.
Synbarligen räcker blixten betydligt längre,
men detta är en synvilla, beroende på
ljusintryckens fortvaro i ögat (676).

774. Hvad är orsaken till åskdundret?

Åskan är endast ett ljudfenomen, som
åtföljer den elektriska urladdningen. Åskan
svarar således mot det sprakande ljud som
höres, då gnistor hoppa öfver från en i
verksamhet varande elektricitetsmaskin. Orsaken
till dundret anses vara den ögonblickliga
utvidgning, som luften erfar till följd af
upphettningen, och en derpå följande tillrusning
af ny luft för att utfylla förtunningen.
Medan blixten blott räckte en ringa bråkdel af
en sekund, kan dundret fortvara många
sekunder. Detta har sin grund deruti, att
ljudet i verkligheten samtidigt uppstår längs
hela blixten, under det från olika punkter af
blixtens bana ljudet behöfver olika tid för
att nå vårt öra. Antag t. ex. att blixten
vore 1 nymil (d. v. s. 10,000 meter) lång,
och att ljudet går 340 meter i sekunden,
så åtgår 30 sekunder, innan ljudet från den
aflägsnaste delen af blixten når vårt öra, räk-
nadt från det ögonblick, ljudet från främre
delen hörts. Under hela denna tid fortfar
således dundret. Bullrets till- och aftagande
i styrka beror på eko i molnen.

775. Hvarför kommer dundret alltid en
stund efter blixten?


På grund af de båda fenomenens olika
fortplantningshastighet. Ljuset går 300,000
kilometer i sekunden, ljudet 340 meter (vid
+ 15°).

776. Huru långt bort kan åskan få vara,
för att dundret ändock skall höras?


Dundret höres i allmänhet ej på längre
afstånd än 2.5 sv. mil. Detta är ganska
anmärkningsvärdt, då man å andra sidan har
exempel på, att under fältslag kanondundret
hörts på 10 à 15 mils afstånd. Detta an-
ses bero på, att åskdundret uppstår i de högre
luftlagren, der tätheten är ringa.

777. Huru skall man på ett ungefär
kunna beräkna, hur långt bort ett
åskväder är?


Genom att observera, huru många sekunder
förflyta mellan blixten och knallen. För
hvarje sekund kan man räkna 340 meters
afstånd. Antag t. ex. att 10 sekunder
förflyta mellan blixten och knallen, så är det
lätt att beräkna molnets afstånd till 3,400
meter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free