- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
337-338

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnetism och elektricitet - II. - 786. Hvarför bör man undvika att under åskväder hålla sig i närheten af en spis? - 787. Är det farligt att färdas fort under åskväder? - 788. Hvilket ställe i ett rum är säkrast under åskväder? - 789. Hvarför hör man ej elda i en kakelugn eller spis under åskväder? - 790. Är döden genom åskslag smärtfri?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att flere menniskor dödas på landsbygden än
i städerna. Härtill medverka naturligtvis
inånga orsaker, men en kan vara skäl särskildt
påpeka: de öppna spisarna, som allmänt
förekomma på landet. Sot är en göd ledare för
elektriciteten, derför slår blixten ofta ned i
skorstenar, följer skorstenens väggar och
kommer ned i spisen. Från det framskjutande,
sotiga spistaket skall nu blixten ned i jorden
och då väljer den naturligtvis de bäst ledande
föremålen i närheten. Står då någon vid
spisen, är det stor sannolikhet för, att han
träffas af blixten:

Vi anföra några siffror, hemtade från de
statistiska uppgifterna här i Sverige. Under
hvart och ett af följande år dödades af
blixten:
1872 26 personer, deraf 25 på landsbygden
1873 14 » » 13 »
1874 9 » » alla »
1875 16 » » » »
1876 14 » » » »
1877 8 » »7 »
1878 13 » » alla »


Af 100 dödade voro således 97
landsinvånare. Nu är visserligen sant, att
landsbygden har flere inbyggare än städerna
tillsammans och på den grund bör kunna
uppvisa flere dödsfall, men å andra sidan är
städernas befolkning hopträngd inom ett
mindre område och till följd deraf mera utsatt för
åskslag, om ovädret urladdar sig öfver staden.

De öppna spisarna torde således ej vara
utan fara vid åskväder.

787. Är det farligt att färdas fort under
åskväder?


Hvarje orsak, som på något sätt
underlättar luftens ledningsförmåga, kan föranleda
att blixten tager en bestämd väg. Det är
derför ej otänkbart, att den förtunning, som
uppstår bakom en i rörelse stadd kropp, kan
leda blixten, ty förtunnad luft leder bättre
än vanlig luft.

788. Hvilket ställe i ett rum är säkrast
under åskväder?


Midt i rummet, så långt som möjligt från
kakelugnen och fönstren, ty det är
sannolikast, att blixten följer väggarna ned i
jorden. Befinner sig då en person i närheten
af väggen, är han utsatt för faran att
träffas af blixten.

789. Hvarför hör man ej elda i en
kakelugn eller spis under åskväder?


Emedan den uppstigande röken leder
elektriciteten synnerligen väl. Röken är ju en
blandning af sot, vattenånga och varm (d.
v. s. tunn) luft (297).

För att undvika allt »drag», brukar man
ock noga tillse, att alla spjäll och fönster
äro stängda.

790. Är döden genom åskslag smärtfri?

Efter all sannolikhet är det ej förenadt
med någon smärta att dödas af blixten.
Tyndall i England har i en af sina populära
uppsatser framkastat denna fråga och
kommit till det resultatet, att urladdningen genom
blixten förlöper så hastigt, att känslan af
smärta ej hinner komma till medvetande,
innan lifvet flytt. I allmänhet föreställer man
sig, att känslan af smärta uppstår samtidigt
med det att inverkan sker, men detta är ett
misstag. Sätet för alla förnimmelser, af hvad
slag de vara må, är hjärnan. Om man t. ex.
sticker sig i ett finger, fortleder eller
telegraferar den påverkade känselnerven intrycket
till hjärnan, som nu uppfattar denna rapport
såsom smärta. Helmholtz har lyckats
bestämma, huru fort nerverna fortleda intrycken,
och funnit denna hastighet vara ungefär 80
fot i sekunden. Lägges härtill den tid, som
erfordras för hjärnan att ordna intrycket,
hvilken Helmholtz anslår till 1/10 sekund, så
inses, att, om döden följer inom en tid af
mindre än 1/10 sekund, vi ej uppfatta någon
smärta. Nu varar en blixt knappt 1/24000
sekund, således en tid så kort, att någon
förnimmelse ej kan tänkas hinna uppstå, förr
än lifvet flytt. Detta bestyrkes för öfrigt
af en mängd erfarenheter från andra områden.
En kanonkula kan beräknas passera genom
t. ex. en arm eller ett ben på 1/1000 sekund.
Enligt utsago af personer som i krig skadats
af kulor, kommer smärtan först efteråt.
Huru mycket mindre sannolikt skall det ej
då vara, att blixten skall förorsaka smärta.
För öfrigt föreligga berättelser af fullt
trovärdiga personer, som träffats af blixten ehuru

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free