Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnetism och elektricitet - II. - 790. Är döden genom åskslag smärtfri? - 791. Är sannolikheten att träffas af blixten synnerligen stor? - 792. Hvad förstås med »bakslag»? - 793. Huru skall man förklara uppkomsten af de bilder, som blixten stundom inbränner på träffade föremål?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ej dödligt, hvilka försäkra, att de vid
uppvaknandet ej haft något som hälst minne af
smärta.
Vi kunna derför med tämligen stor visshet
påstå, att döden genom blixten är smärtfri.
791. Är sannolikheten att träffas af
blixten synnerligen stor?
Fästa vi oss vid förhållandena här i
Sverige, är en blick på tabellen (786)
tillräcklig, att lugna äfven mera uppskrämda
naturer. I södra Europa deremot äro
förhållandena annorlunda. Våra åskväder äro
lekverk mot dem i södra Europa, för att ej
tala om tropikernas åskväder. Enligt
statistiska uppgifter, sammanställda af Boudin,
dödades i Frankrike under 27 år, från 1835
till 1862, 2,228 personer, hvilket i medeltal
blir 82 om året. Beträffande de olika könen,
tyckes blixten oftare träffa mankön än
qvinkön. Enligt Boudin dödades under åren
1854 till 1863, 647 män mot 233 qvinnor.
I Sverige synes ej någon dylik skilnad
förefinnas, åtminstone ej på de år tabellen (786)
omfattar, ty af de der upptagna 100 voro 48
män och 52 qvinnor.
792. Hvad förstås med »bakslag»?
Det inträffar stundom, att menniskor och
djur dödas af blixten, utan att något
åskväder gått fram öfver trakten. Detta kallas
bakslag och beror på induktion. Då ett
åskmoln befinner sig nära jordytan, fördelas
elektriciteterna i föremål, som befinna sig under
molnet, så att dessa bli laddade med
elektricitet af motsatt slag mot molnets egen.
Urladdas nu molnet på annat håll, så
upphör ögonblickligen induktionen, och den
i föremålen på jorden frigjorda elektriciteten
urladdar sig med sådan häftighet, att döden
kan följa.
793. Huru skall man förklara
uppkomsten af de bilder, som blixten stundom
inbränner på träffade föremål?
Genom berättelser och intyg från fullt
trovärdiga personer, är det bevisadt, att af
åskan träffade menniskor stundom burit
afbildningar på kroppen, som de ej haft förut,
och hvilka således måste hafva ditkommit
genom blixtens verksamhet. Orsaken till
dessa märkvärdiga fenomen anses vara, att
den elektriska gnistan lössliter smådelar från
de kroppar, hvarigenom den går, och för
dessa med sig ett stycke väg. Redan
Franklin visade, att om man lade ett stycke
bladguld mellan två glasskifvor och läte en
elektrisk gnista gå igenom guldhinnan,
qvarlemnade den på glaset märken, som ej kunde ens
medels syror tvättas bort; guldet hade ned-
trängt i glasmassan. Med tillhjälp af den
s. k. elektriska pressen kan man förskaffa
sig dylika elektriska fotografier. Apparaten
består af ett tunt kartongpapper (visitkorts-
papper), i hvilket man utskurit konturerna
af någon figur (på fig. 186 en bild af
Franklin). Vid två motstående kanter af kortet
 |
| Fig. 186. Elektriska bilder. |
|
| Fig. 187. Elektriska pressen. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
