Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnetism och elektricitet - II. - 797. Huru är åskledaren inrättad? - 798. Hvarför är åskledarens spets af platina? - 799. Är det alldeles oundgängligt att åskledaren slutar i en spets? - 800. Är en byggnad försedd med åskledare alldeles säker för blixten? - 801. Huru vidt sträcker sig åskledarens skyddande inverkan? - 802. Huru skall man få en god »jordledning» för en åskledare? - 803. Finnes någon annan form på åskledaren än den nu omtalade?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Åskledarens förmåga att skydda förklaras
sålunda. Om ett åskmoln laddadt t. ex. med
positiv elektricitet befinner sig öfver en
byggnad, verkar molnets elektricitet inducerande
eller fördelande på jordytan och föremålen
närmast molnet. Den negativa elektriciteten
attraheras ur jorden, följer åskledaren och
utströmmar genom spetsen mot molnet, som
derigenom neutraliseras eller göres oelektriskt.
Häraf framgår, att meningen ej är att
blixten skall slå ned i ledaren, utan att ur
ledaren skall strömma så mycket elektricitet,
att molnet blir oelektriskt. Skulle dock
blixten slå ned i ledaren, bör denna vara så till-
tagen, att den ej smälter till följd af
upphettningen. Är ledningen af koppar, kan
den tagas betydligt smalare än om den är
af järn. Kopparn leder 6 ggr. bättre än
järn. Vanligen är genomskärningsytan hos
en kopparledning 60 qv. mm. och hos en
järnledning 400 qv. mm.
Är åskledaren dålig eller på något ställe
afbruten, blir den ytterst farlig, ty då
neutraliseras ej molnet, utan byggnaden laddas
genom molnets inverkan med negativ
elektricitet (om molnet är positivt), och en
urladdning mellan byggnaden och molnet
genom den afbrutna ledaren är nästan oundviklig.
798. Hvarför är åskledarens spets af
platina?
På det att den ej skall förderfvas i
luften. Platina är en s. k. ädel metall, d. v. s.
en som ej rostar eller förändras i luften.
799. Är det alldeles oundgängligt att
åskledaren slutar i en spets?
Nej; men den verkar bättre, om den är
spetsig. En spets aflemnar elektriciteten
mycket förr än en kula, så att molnet
neutraliseras fortare, om ledaren är spetsig.
Redan under Franklins lifstid uppstod en häftig
strid angående denna fråga. Franklin för-
ordade en spets; Wilson, som ansåg
åskledarens nytta endast vara att leda blixten
utan skada for byggnaden ned i jorden,
försvarade den afrundade eller kulformen.
Frågan afgjordes efter flere års strid till
Franklins fördel.
800. Är en byggnad försedd med
åskledare alldeles säker för blixten?
Nej; dels skyddar en åskledare blott inom
en viss omkrets, dels kan afledningen till
jorden (jordledningen) vara bristfällig. I senare
fallet kan åskledaren vara mera till skada
än gagn.
801. Huru vidt sträcker sig åskledarens
skyddande inverkan?
Angående denna fråga äro meningarne
delade. De flesta anse åskledaren skydda
inom en cirkel, hvars radie är 2 ggr så stor
som den från taket uppstickande delen af
ledaren. Andra anse, att man ej kan vara
säker inom större radie än lika med stångens
höjd.
802. Huru skall man få en god
»jordledning» för en åskledare?
Derigenom att åskledaren får så stor och
god beröringsyta med jorden som möjligt.
Finnes vattenledning i byggnaden, kan
åskledaren med fördel sättas i förbindelse med
densamma, emedan då en en ypperlig
jordledning erhålles. Vidare bör ledningen sluta
i fuktig jord, man leder den derför, om
möjligt, ned i en brunn eller sjö. En god
jordledning är nästan det väsentligaste, ty ur
jorden skall den elektricitet tagas, som skall
genom åskledaren strömma till molnet.
803. Finnes någon annan form på
åskledaren än den nu omtalade?
Melsens i Bryssel har föreslagit att skydda
byggnader medels ett helt nät af metalliska
ledare, som vid byggnadens alla hörn och
framskjutande partier löpa ut i knippen af
järnstänger 1 à 1.5 meter långa (se fig. 190).
Dessa knippen äro sinsemellan förbundna
genom ledningar och stå i förbindelse med
vattenledningen eller särskilda jordledningar.
Genom denna anordning underlättas
elektricitetens utströmning mot molnet och dermed
åskledarens skyddande kraft. Det storartade
stadshuset i Bryssel är försedt med Melsens
åskledare.
Grenet anordnar en åskledare med ännu
enklare medel. Alla metallpartier på taket
(plåttak) äro sinsemellan förbundna genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
