- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
353-354

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnetism och elektricitet - III. - 811. Hvad menas med galvanism eller beröringselektricitet? - 812. Hvad förstås med »Voltas stapel»? - 813. Hvad förstås med elektromotorisk kraft? - 814. Huru uppkommer elektriska strömmen?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

muskler. Han gjorde om försöket flere gånger
och under olika former, alltid med samma
resultat. Hvarje gång nerven medels en böjd
metalltråd sattes i förbindelse med muskeln,
uppstodo ryckningar i grodbenet. Detta var
för Galvani en glädjande upptäckt, ty nu
ansåg han för bevisadt, hvad han länge anat,
att i djurkroppen alstrades elektricitet.
Musklerna äro laddade med den ena sortens
elektricitet, nerverna med den andra. Nu
var lifsprincipen funnen, svaret lemnadt på
den mångtusenåriga frågan: hvad är lif.
Hela verlden mottog Galvanis upptäckt med
förtjusning, och den s. k. djuriska
elektriciteten var upptäckt.

Emellertid satt vid ett närbeläget
universitet en man, som mera nyktert och
kritiskt betraktade saken. Volta, professor i
fysik vid universitetet i Pavia, anslöt sig i
början till Galvanis åsigt om den djuriska
elektriciteten, men som han var fysiker, var
han mer uppfinningsrik i uttänkandet af
pröfvande experiment och fann då snart en
annan orsak till de af Galvani observerade
fenomenen. Han visade, att elektricitetskällan
ej låg i djurkroppen utan i beröringen eller
kontakten mellan metallerna dels sinsemellan
dels med vätskorna i djurkroppen. Grodlåret
var ingenting annat än en ledning eller bana,
genom hvilken de båda olika slagen af
elektricitet förenade sig.

Det var ej någon ny elektrisk kraft, som
Galvani upptäckt, utan enligt Voltas åsigt
blott ett annat sätt att skilja de båda
elektriciteterna från hvarandra som finnas
sammanblandade i alla kroppar (739). Läran
om den nya elektricitetskällan kallades redan
af Volta uti ett arbete af år 1797 för
galvanism, ett namn som den sedan bibehållit, ehuru
den med större skäl kunde fått Voltas namn.

Genom Voltas tolkning af de i grodbenet
iakttagna ryckningarna blef han skaparen af
en ny afdelning inom elektricitetsläran, som,
innan ännu ett sekel förrunnit från dess
första framträdande, skulle bringa
menskligheten större gagn än kanske någon annan
i vetenskaplig upptäckt (ångmaskinen
undantagen) gjort. Volta dog 1827 i Padua, ända
till sin död åtnjutande stort anseende.

812. Hvad förstås med »Voltas stapel»?

För att bevisa riktigheten af sina åsigter
angående källan till elektricitetsutvecklingen
konstruerade Volta den apparat, som efter
honom bär namnet Voltas stapel. Volta
sammanlödde en zink- och en kopparskifva med
ytorna mot hvarandra, så att en dubbel skifva
uppstod. Ur denna skifva uthögg han runda
bitar alla af samma storlek. Dessa plattor
uppstaplade han i en hög pelare, så att alla
vände samma metall uppåt. Mellan hvarje
platta lades en likaledes rund skifva af papp
eller kläde, som var något mindre än
metallplattorna och fuktad i syrligt vatten. Vid
stapelns ändytor eller poler fastlöddes
koppartrådar, så att stapeln fick det utseende fig.
194 antyder.

illustration placeholder
Fig. 194. Voltas stapel.


813. Hvad förstås med elektromotorisk
kraft?


Dermed menas den kraft, som vid
beröringen mellan två metaller eller mellan en
metall och en vätska uppväcker elektricitet.
Hvad denna kraft egentligen är, vet man
ej, och just i våra dagar är denna fråga en
af vetenskapens mest brännande.

814. Huru uppkommer elektriska strömmen?

Tänka vi oss en Voltas stapel med t. ex.
zinkytorna vända uppåt, så verka vid alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free