- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
357-358

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnetism och elektricitet - III. - 816. Hvad förstås med ett galvaniskt element? - 817. Hvad förstås med galvanisk polarisation? - 818. Huru är ett Daniells element inrättadt?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(batteriets poler) blir förstorad i samma mån
elementens antal ökas.

Man kan äfven ordna elementen på ett
annat sätt nämligen så, att först alla
zinkplattorna sammanbindas medels koppartrådar,
derefter alla kopparskifvorna, och slutligen
anordnas en ledning från zinken till kopparn.
Man säges då ordna elementen i qvantitet:
man får stor mängd elektricitet men af liten
spänning. Båda anordningarna hafva sina
fördelar, som göra dem lämpliga hvar och
en för sitt ändamål. I Voltas stapel äro
elementen tydligen ordnade i tension.

817. Hvad förstås med galvanisk polarisation?

Till följd af strömmens inflytande försiggå
i stapeln kemiska förändringar; vattnet
sönderdelas i sina två beståndsdelar syre och
väte. Syret angriper (oxiderar) zinken, men
vätet lägger sig i form af små blåsor såsom
ett lager på kopparn. Detta kallas polarisation.
Derigenom hindras strömmen att komma
till kopparn (gaserna leda elektriciteten dåligt).
Dessutom uppväckes vid beröringen mellan
koppar och väte en ny ström, som går i
motsatt led mot den ursprungliga, som deraf
försvagas och slutligen alldeles upphör. Voltas
stapel och de med denna likartade äro
derför starka endast i början, men bli snart
svaga, hvarför de kallas inkonstanta.

För att få en konstant stapel, d. v. s.
en som bibehåller sin kraft oförändrad under
en längre tids användning, måste polarisationen
i möjligaste mån upphäfvas. Detta mål
vinnes tämligen godt genom att använda två
vätskor i stället för en i elementet. Den
förste som konstruerade ett galvaniskt
element med två vätskor var Becquerel d.ä., ehuru
hans element just icke var synnerligen
konstant, då det redan efter 15 minuter
försvagades. Bättre lyckades Daniell, som samma
år, 1837, konstruerade en s. k. konstant
stapel. Ännu i dag anses denna stapel i fråga
om beständighet vara en af de bästa bland
den mängd som konstruerats.

illustration placeholder
Fig. 196. Galvanisk stapel.


818. Huru är ett Daniells element
inrättadt?


illustration placeholder
Fig. 197. Daniells element.


Såsom metaller användas zink och
koppar; de båda vätskorna äro svafvelsyrehaltigt
vatten (eller ock en lösning af zinksulfat i
vatten) samt kopparvitriol (kopparsulfat) i
vatten. Uti en större glasburk hälles det
svafvelsyrehaltiga vattnet A (fig. 197), hvari
ställes en öppen zinkcylinder P. Denna är
så vid, att i denna kan ställas ett annat
cylindriskt kärl af obränd (porös) lera, som
fylles med kopparvitriollösningen. I detta
kärl nedsättes sedan en kopparremsa C. De
båda metallcylindrarna äro upptill försedda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free