Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna / 367-368 (1890) Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnetism och elektricitet - III. - 835. Hvad är en voltameter? - 836. Hvad förstås med en galvanometer? - 837. Hvad förstås med termoelektricitet?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stiga upp i rören, der de undantränga
vattnet. Rören fyllas således med gas,
vätgasröret (H) till dubbelt så stor volym som
syrgasröret (O). På en del voltametrar finnes
blott ett rör, som då måste nå öfver båda
platinablecken. I detta fall får man i röret
knallgas.

836. Hvad förstås med en galvanometer?

Ett instrument för bestämmande af den
elektriska strömmens styrka genom
observerande af den afböjning en magnetnål lider
under inverkan af strömmen. Galvanometern
användes vid svaga strömmar, som ej skulle
kunna framkomma genom en voltameter. För
att öka instrumentets »känslighet», d. v. s.
förmåga att mäta svaga strömmar, äro två
anordningar vidtagna.

Fig. 205. Galvanometer.

Tråden går ej såsom i Oersteds
experiment (834) blott en gång öfver nålen, utan
är lindad flere hvarf (stundom ända till 50,000)
kring nålen (se fig. 205). Vidare är
nålen ej enkel, utan består af två
magnetnålar fästade tillsammans med liknämda
poler åt motsatta håll (se fig. 206). Ett sådant
nålpar kallas astatiskt. Den ena nålen ligger
ofvanpå en graderad skifva,
den andra befinner sig i
rummet D (se fig. 205) mellan trådhvarfven.

De många trådhvarfven
öka instrumentets känslighet
derigenom, att strömmen i
hvarje trådhvarf vrider nålen.
Emedan nålen är astatisk,
verkar jordmagnetismen mycket
mindre på nålen, än om den
vore enkel.

Fig. 206. Astatiskt nålpar.

837. Hvad förstås med termoelektricitet?

År 1822 gjorde den tyske fysikern
Seebeck en vigtig upptäckt. Han iakttog, att
om två olika metallstycken sammanlöddes vid
hvarandra, så att en sluten metallisk
ledningsbana uppstod, och det ena lödningsstället
uppvärmdes t. ex. med en spritlampa, medan
det andra fick förblifva vid sin ursprungliga
temperatur, så uppstod en elektrisk ström.
Samma var förhållandet, om det ena
lödningsstället afkyldes. Vi hafva förut (815)
sagt, att kontakt mellan blott metaller ej ger
upphof till någon ström. Detta gäller endast
under förutsättning, att alla kontaktställena
äro vid samma temperatur; ändras
temperaturen vid något kontaktställe, blir
elektromotoriska kraften en annan än mellan samma
metaller vid den ursprungliga temperaturen.
Dessa strömmar kallade Seebeck termoströmmar.

Fig. 207. Seebecks experiment.

För att visa närvaron af en termoström
kan man sammanlöda ett böjdt kopparbleck
mn (se fig. 207) vid en vismutstång op.
Emellan båda stängerna upphänges en magnetnål
så som figuren antyder. Inställes apparaten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>