- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
371-372

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnetism och elektricitet - III. - 839. Hvad förstås med ett »sekundärt» element? - 840. Hvad förstås med en accumulator? - 841. Hvad menas med galvanoplastik?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genom vätskan till den andra blyskifvan.
Fig. 210 visar ett Plantés element och
anordningen vid dess laddande. Till venster
synas två Daniells element; L och P äro de
båda blyskifvorna, som sluta i remsorna A
och B, hvilka sammanbindas med poltrådarna
från stapeln. Vid strömmens gång genom
det sekundära elementet betäckes den positiva
blyskifvan (den genom hvilken strömmen
kommer in i kärlet) med ett brunt lager af
blysuperoxid (bildad genom det ur vattnet
afskilda syrets inverkan på blyet); den negativa
blyskifvan betäckes med ett lager af vätgas.
Då ej mera blysuperoxid bildas, hvilket
märkes derpå, att gasblåsor (syrgas) utvecklas
vid positiva plattan, är elementet laddadt.
Utlöses nu Daniells stapel, och blyskifvorna
förenas med en tråd B’ C, uppstår en
sekundär ström, blyplattorna urladda sig, hvarvid
vätet på den negativa plattan och syret i
blysuperoxiden förena sig. I början är
strömmen ganska stark, så att t. ex. tråden B’ C
kan bli glödande, men styrkan aftager i den
mån urladdningen fortgår. Planté
sammansatte en stapel af 800 element och
åstadkom dermed en ström, hvars styrka
motsvarade 1,200 Bunsens element.

illustration placeholder
Fig. 210. Laddning af Plantés sekundära element.



840. Hvad förstås med en accumulator?

En accumulator är ingenting annat än en
sekundär stapel för magasinering af
elektricitet. Namnet är ej väl valdt, ty någon
förökning af elektricitet vinnes ej medels en
accumulator; den endast omsätter elektricitet
i kemisk kraft, som sedan vid tillfälle åter
kan omsättas eller ge upphof till en elektrisk
ström. Genom noggranna mätningar har
Planté funnit, att ungefär 9/10 af den
ursprungliga elektricitetsmängden, som laddade
accumulatorn, återvinnes vid accumulatorns
urladdning. Ju större motstånd den yttre
ledningen erbjuder, hvarigenom accumulatorn
får urladda sig, ju längre håller sig
strömmen vid oförändrad styrka. Accumulatorn
liknar ett vidt kärl, fyldt med vatten och vid
hvars botten finnes ett hål; ju finare hålet
är, ju längre håller sig strålen oberoende af
vätskans höjd i kärlet. Då accumulatorn är
urladdad, måste den laddas ånyo, för att
kunna arbeta.

Accumulatorn är ingen själfständig
elektricitetskälla, den är blott ett mången gång
beqvämt magasin för elektrisk kraft.

En accumulator består vanligen af flere
blyplattor ställda i bredd på små mellanrum
och öfverdragna enligt ett förslag af Faure
med ett lager af mönja (en förening af
blysuperoxid och blyoxid). Plattorna placeras
i en med bly beklädd trälåda, fylld för öfrigt
med svafvelsyrehaltigt vatten. Accumulatorn
laddas derigenom, att dess poler förbindas med
en kraftig elektricitetskällas poler, hvarvid
den ena sidans mönjelager hos hvarje
blyplatta förvandlas till blysuperoxid (genom
upptagande af syre); den andra sidans
mönjelager afgifver syre (åt det frigjorda vätet).
Vid accumulatorns urladdning reduceras
(beröfvas syre) superoxiden, och blyet oxideras.

841. Hvad menas med galvanoplastik?

En af Jacobi i Petersburg år 1839 gjord
uppfinning, att genom den galvaniska
strömmen utfälla metaller ur deras lösningar på
andra metaller. Då en elektrisk ström
genomgick en voltameter (835), sönderdelades
vattnet, och syret samlade sig vid den
positiva polen, vätet följde med strömmen och
samlade sig vid den negativa polen. Hade nu
vätskan, i stället för att vara vatten, varit ett
löst metallsalt t. ex. kopparvitriol, hade äfven
detta sönderdelats: kopparn hade ersatt vätet
och lagt sig som ett metalliskt öfverdrag på
negativa polen, syret och svafvelsyran hade
gått till positiva polen. På detta sätt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free