- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
379-380

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnetism och elektricitet - III. - 848. Hvilka olikheter visa de båda kolspetsarna hos ljusbågen?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig spetsigt. Skälet härtill är, att kol
partiklar oupphörligt af strömmen föras från det
positiva till det negativa kolstycket. Till
följd af sin trubbiga eller rent af urhålkade
spets reflekterar det positiva kolet ljuset,
hvarför man alltid sätter positiva kolspetsen öfver
den negativa, hvarigenom den största
ljusmängden kastas ned på jordytan. De små
runda dropparna, som synas på kolen, härröra
af smälta metallsalt (kiselsyrade salt), som
förorena en del kolsorter och af hettan smälta
och samla sig i droppar, hvilka rinna utefter
kolspetsarna och, då de inkomma i själfva
ljusbågen, öka ledningsmotståndet, hvarigenom
strömmen försvagas, och ljuset blir ojämnt.
Kolens godhet betingas just af frånvaron af
dylika föroreningar.

Med afseende på ljusmängden, som
utstrålar från de olika delarna af ljusbågen,
föreligga en mängd under de senaste åren
företagna mätningar. Själfva ljusbågen
utstrålar 5 % af hela ljusmängden, det
negativa kolet 10 % och det positiva 85 %.

illustration placeholder
Fig. 214. Förstorad bild af kolspetsarna i ljusbågen.


De olikheter, vi här ofvan nämt
förefinnas mellan det positiva och det negativa
kolet i ljusbågen, gälla blott, då strömmen är
ensriktad, d. v. s. alltid går i samma
riktning. Detta inträffar alltid, då strömmen
alstras af en galvanisk stapel. Men genom
Faraday’s upptäckt af induktionsströmmarna
(se nedan) har man fått strömmar, särdeles
lämpliga för elektrisk belysning, hvilka
oupphörligt vexla riktning. Då ljusbågen alstras
af en sådan vexelström, upphör tydligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/huru/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free