- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
381-382

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnetism och elektricitet - III. - 848. Hvilka olikheter visa de båda kolspetsarna hos ljusbågen? - 849. Huru är Jablochkoffs elektriska lampa, inrättad? - 850. Hvad förstås med en båglampa? - 851. Hvad förstås med en glödlampa?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

naden mellan det positiva och negativa kolet.
Båda förtäras lika fort och båda lysa lika
starkt.

849. Huru är Jablochkoffs
elektriska lampa, inrättad?


En rysk officer Jablochkoff
konstruerade 1877 en elektrisk
lampa, som vid sitt första
framträdande väckte oerhördt uppseende.
Genom att ställa de båda
kolstängerna i bredd i stället för öfver
hvarandra bibehölls alltid samma
afstånd emellan dem, d. v. s.
ljusbågen blef alltid lika lång, utan
användning af regulatorsmekanism.
Fig. 215 visar ett Jablochkoffs
»ljus». De båda kolstängerna (c
och d) äro ställda i bredd samt
åtskilda af ett isolerande
mellanlager (i) af gips och svafvelsyrad
baryt. Kolstängernas öfre ändar
äro tillspetsade1 och doppade i en
deg af kolpulver och gummi.
Ändamålet härmed är att förmedla
elektricitetens öfvergång från ena
kolstången till den andra, då
ljuset skall tändas. Såsom
elektricitetskälla användas »vexelströmmar»,
hvarigenom båda kolen
förtäras lika mycket. Det isolerande
lagret förflyktigas af hettan i bågen och
förtäres således lika fort som kolen.

Fig. 216 visar en lampa efter
Jablochkoffs system. Lampans botten utgöres af ett
isolerande ämne, hvari är fäst en fjedertång,
i hvilken »ljuset» nedsättes. Vanligen sitta
flere tänger i samma lampa, och en
inrättning finnes, hvarigenom strömmen går öfver
till ett nytt ljus, då det första är
nedbrunnet. Ljusens längd är 25 å 30 cm., och
ett ljus räcker ungefär i 2 timmar.

Ljusstyrkan hos ett Jablochkoffs ljus är
omkring 50 »bec Carcel» d. v. s. 475
stearinljus (606), om ingen glaskupa användes.

Som man ser, är denna lampa
utomordentligt enkel och torde i detta hänseende
vara den främsta. Den har ock vunnit en
vidsträckt användning, ehuru ej sådan som
man från början väntade sig. Ljuset är
nämligen mycket vexlande både i styrka och färg, en
olägenhet som andra lampor lyckats öfvervinna.

illustration placeholder
Fig. 215. Jablochkoffs brännare.


850. Hvad förstås med en båglampa?

illustration placeholder
Fig. 216. Jablochkoffs lampa.


Hvarje lampa der ljuset alstras genom en
Davys ljusbåge. Båglamporna lämpa sig bäst
för belysning af gator, öppna platser eller
mycket stora lokaler. Ljusstyrkan är
betydlig, i allmänhet omkring 1,000 ljus, men
båglampor äro konstruerade, särskildt för fyrar
med en ljusstyrka af ända till 50,000 ljus.

851. Hvad förstås med en glödlampa?

Då en elektrisk ström genomgår en tråd
af stort motstånd, upphettas tråden. Enligt
Joule’ska lagen är den på en viss tid
utvecklade värmemängden beroende af motståndet
och strömstyrkans qvadrat (fördubblas
strömstyrkan, utvecklas 4 ggr mer värme). Då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free