- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
397-398

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnetism och elektricitet - IV. - 864. Hvad förstås med elektrisk kraftöfverföring? - 865. Huru är den vanliga elektriska telegrafen inrättad?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kraftkälla, för att sätta generatorn i rörelse.
Derpå svara vi: kraftkällan kan mången gång
ej anordnas just der, hvarest man vill hafva
arbetet uträttadt, i hvilket fall man förut
måste använda långa lin-ledningar, »konster»
o. s. v. Vidare möjliggör kraftöfverföringen
användningen af aflägsna vattenfall, hvilkas
kraft annars bortgår för intet. Uppställes
nu en dynamomaskin vid ett sådant
vattenfall, kan sedan den alstrade galvaniska
strömmen ledas flere kilometer bort till en annan
dynamo och der förrätta arbete. Om dervid
också endast ungefär 50 % af den på
generatorns axel verkande kraften återfås vid
receptorns axel, så kan det i alla fall löna
sig, då drifkraften fås för nästan intet,
sedan väl den första uppsättningen af material
är anskaffad. För ett land som Sverige med
dess många men olämpligt belägna vattenfall
skulle en vidsträcktare utveckling af den
elektriska kraftöfverföringen varda af den allra
största betydelse. Ännu har man dock ej
kommit synnerligen långt, om det blir frågan
om stora afstånd.

865. Huru är den vanliga elektriska
telegrafen inrättad?


Det kan knappast väcka någon förvåning,
att man med anledning af de framsteg
elektricitetsläran gjorde under senare hälften af
1700-talet, särskildt sedan man funnit den
enorma hastighet, med hvilken elektriciteten
fortleddes i en metalltråd, funderade på, att
använda denna kraft, för att meddela sig på
långa afstånd. Redan 1774 framställde
Lesage i Genève en metod för telegrafering,
hvilken dock snart befanns allt för dyrbar
och osäker. Vi behöfva knappast påpeka,
att vid den tiden endast gnidningselektriciteten
stod till buds, om hvilken vi veta, huru
svårt det var att hålla den qvar på en
ledare, så att den ej gick ut i luften. Först
genom användning af den galvaniska
strömmen kan frågan sägas hafva kommit i rätta
spåret. Vid elektriska telegraferingen
använder man någon af strömmens verkningar
(834): den kemiska, strömmens verkan på en
magnetnål, eller slutligen strömmens förmåga
att magnetisera ett mjukt järnstycke. Alla
dessa verkningar hafva användts, ehuru den
sistnämda numera nästan uteslutande
användes, åtminstone för landledningar. Vi
förbigå alla andra system, för att närmare
redogöra för den af amerikanaren Morse 1835
konstruerade telegrafen.

illustration placeholder
Fig. 228. Morse’s skrifapparat.


Morse’s telegraf utgöres af två skilda delar:
afsändningsapparaten, äfven kallad nyckeln,
och mottagningsapparaten, skrifapparaten.
Nyckeln utgöres helt enkelt af en tvåarmig
häfstång (27) af mässing, som, då dess ena
ända tryckes ned, sluter en galvanisk ström,
hvilken då går till mottagningsstationen, der
skrifapparaten är uppställd. Denna utgöres
af en elektromagnet B (fig. 228), hvars
trådhvarf stå i förbindelse med telegraftråden
från afsändningsstationen. Strax ofvanom
elektromagneten befinner sig ankaret A, som
sitter fäst vid en tvåarmad häfstång P, i
hvars andra ända sitter ett ritstift. Då
strömmen genom nyckelns nedtryckande slutes på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free