- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
411-412

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. - 879. Hvad förstås med en aneroidbarometer? - 880. Huru angifves luftens tryck? - 881. Huru stort är luftens tryck på en fullväxt menniska? - 882. Hvarför använder man qvicksilfver såsom vätska i barometern? - 883. Huru förändras lufttrycket med höjden? - 884. Huru kan barometern användas för höjdbestämningar?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

men de råka lätt i olag och kunna ej för
vetenskapligt bruk ersätta qvicksilfverbarometern.

880. Huru angifves luftens tryck?

Uti längden på den qvicksilfverpelare,
som håller jämvigt mot lufttrycket. Denna
längd angifves numera vanligen i millimeter,
och som barometerns förändringar hålla sig
inom ganska trånga gränser, är barometerröret
graderadt endast från 720 mm. till
800 mm.

Man skulle ock kunna angifva luftens
tryck i kilogram. Antaga vi barometerhöjden vara 760 mm.,
hvilket är medelbarometerståndet
vid hafsytan, så väger en luftpelare,
af samma tjocklek som qvicksilfverpelaren och
sträckande sig till atmosfärens slut, lika mycket
som qvicksilfverpelaren. Antager man
rörets genomskärningsyta vara 1 qvadratcentimeter,
är det lätt att beräkna denna vigt,
då man vet, att en kub. centimeter vatten
väger 1 gram och att qvicksilfret är 13.6
ggr. tyngre än vatten. En vattenpelare af
1 qvadrat centimeters genomskärningsyta och
760 millimeters höjd väger 76 gram, och
således väger en qvicksilfverpelare af samma
storlek 1.0336 kilogram. Man kan derför
säga, att luften trycker med en styrka af 1
kilogram på hvarje qvadratcentimeters yta.

881. Huru stort är luftens tryck på en
fullväxt menniska?


Antages kroppens yta vara 1.5 qv.meter,
så blir trycket som pressar på en menniska,
15,500 kilogram. Att man kan uthärda ett
så enormt tryck beror på, att kroppens håligheter
eller rum innesluta luft af samma tryck.
Blir trycken utifrån och inifrån hvarandra
mycket olika, medför det stora faror ja stundom
döden. Det är denna tryckskilnad som
besvärar luftseglare, då de komma högt i
atmosfären, eller dykare, då de nedtränga
till betydliga djup.

882. Hvarför använder man qvicksilfver
såsom vätska i barometern?


Emedan qvicksilfret af alla vätskor är
den tyngsta, och barometern således, om denna
vätska användes, blir så kort som möjligt.
Använder man t. ex. vatten (såsom någon
gång förekommit) skulle röret få tagas 13.6
ggr. längre. Medelbarometerståndet uti en
vattenbarometer skulle sålunda bli 10.336
meter. En fördel framför den vanliga barometern
har vattenbarometern, att förändringarna
i lufttrycket angifvas i en 13.6 ggr.
större skala än på den vanliga barometern.

883. Huru förändras lufttrycket med höjden?

På hvarje särskildt luftlager hvilar tyngden
af all den luft, som befinner sig ofvanom
detta till atmosfärens slut. Ju högre upp
man kommer i atmosfären, ju mindre blir
det luftlager som hvilar ofvanpå, och ju mindre
tät blir således luften. Vore luften hela
vägen lika tät, skulle barometern falla 1
mm. för hvarje 10.5 meter. Men i verkligheten
aftager lufttrycket hastigare, än höjden
öfver hafsytan växer, d. v. s. då man stigit
så högt upp i atmosfären, att barometerhöjden
är 380 mm. (hälften af medelbarometerhöjden),
är man ej halfvägs till atmosfärens
slut.

884. Huru kan barometern användas för höjdbestämningar?

I föregående stycke hafva vi sagt, att
barometern faller 1 mm. för hvar 10.5 meter
man stiger i höjd. Detta gäller endast
om luft af medeltryck (760 mm.) och vid 0°
temperatur. Uppvärmes luften, blir den lättare,
och följaktligen måste man då stiga högre,
för att barometern skall sänka sig 1 mm.

Följande tal visa detta, der den luftpelares
höjd finnes angifven i meter, som svarar
mot 1 mm. qvicksilfver (allt vid 760 mm.
barometerstånd.)
+ 10° + 20° + 30°
10.5 10.9 11.4 11.8


Vi kunna således förstå, att höjdbestämningar
medels barometern äro långt mera invecklade,
än man vid första påseendet skulle
vänta. Emellertid finnas uppgjorda tabeller,
ur hvilka man kan genom observationer af
luftens tryck och temperatur på två platser
på olika höjd beräkna höjdskilnaden emellan
dem (fig. 238). Äro höjderna ej allt för betydliga,
gifva dylika beräkningar goda resultat.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free