- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
417-418

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. - 889. Huru är den vanliga pumpen inrättad? - 890. Hvad är en sifon? - 891. Hvad förstås med en maximi-termometer?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Medels en liten förändring af sugpumpen
kan man dock med en pump uppfordra vattnet
högre än 10 meter. Pumpen kallas då
»tryckpump». Vanligen har en sådan den
form fig. 2 (fig. 239) antyder. Kannan är
hel, så att vattnet aldrig kan komma ofvanför
densamma. Då vattnet kommit upp i
pumpstöfveln, drifves det vid kannans nedförande
in i ett sidorör, försedt med en klaff
(3). Genom detta rör kan vattnet sedan
pressas betydligt högt.

890. Hvad är en sifon?

Ett i vinkel böjdt rör med olika långa
ben. Nedsättes det kortare benet i en vätska
(se fig. 240), så att vätskans yta ligger högre
än mynningen af det längre benet, och man
suger vätskan genom röret, fortfar den att
rinna »af sig själf», sedan sifonen en gång
blifvit fylld. Skälet härtill är följande.

Vätskemassan högst upp i sifonen pressas
af lufttrycket åt höger med en en kraft lika
med 1 atmosfär, minskad med trycket af en
vätskepelare, hvars höjd räcker från ytan b
till rörets böjning; åt vänster pressas samma
vätskemassa af 1 atmosfär minskad med trycket
af en vätskepelare, hvars höjd räcker
från b’ till rörets böjning. Som nu b’ ligger
lägre än b, är trycket åt höger större än åt
vänster. Vätskemassan i sifonen kommer derför
att röra sig åt vänster, d. v. s. rinna
ut ur kärlet.

illustration placeholder
Fig. 240. Sifon.


Sifonen under denna enkla form har tydligen
den olägenheten, att man vid sugningen
får vätska i munnen, hvilket, om det är en
frätande vätska, omöjliggör sifonens användning.
Man har derför på åtskilliga sätt förändrat
dess form, och fig. 241 visar en af
Radiguet uppfunnen sifon.

Det kortare benet af sifonen omslutes af
ett yttre rör, som är fäst vid en kautschukslang
E (fig. 241) med en ballong F af
kautschuk. Nedre ändan af röret B är tillslutet
så när som på ett fint hål. Sammantryckes
ballongen F, drifves vätskan ur det
vidare röret in i sifonrörets kortare ben, fyller
detta och rinner öfver i A. Sedan vätskan
väl kommit öfver högsta punkten af sifonen,
fortgår utströmningen utan vidare hjälp.
En del vätska pressas visserligen genom det
fina hålet ut i bägaren, men det mesta går
genom den vidare öppningen in i sifonen.

illustration placeholder
Fig. 241. Radiguets sifon.



891. Hvad förstås med en maximi-termometer?

En termometer som visar den högsta temperatur
som rådt, sedan näst föregående observation
gjordes. Rutherfords maximi-termometer
utgöres af en vågrätt liggande qvicksilfvertermometer,
der qvicksilfverpelaren skjuter
framför sig en liten stålstång, som löper
inuti röret. Då temperaturen sjunker, drager
sig qvicksilfverpelaren tillbaka, men lemnar
stålindexen qvar på sin framskjutna plats.
Man kan således när som helst observera,
hur långt qvicksilfret stått under tiden sedan
förra observationen. Genom att luta på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free