- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
419-420

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. - 891. Hvad förstås med en maximi-termometer? - 892. Hvad förstås med en minimi-termometer? - II. - 893. Hvad förstås med luftens fuktighet? - 894. Hvad förstås med relativ och absolut fuktighet? - 895. Hvad förstås med daggpunkt? - 896. Huru uppmätes fuktighetsgraden?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

instrumentet får man stålindexen att åter beröra qvicksilfret,
och instrumentet är i ordning till nästa observation.

892. Hvad förstås med en minimi-termometer ?

En termometer som visar den lägsta temperaturen
under en viss tid. Minimi-termometern är vanligen en sprittermometer, i hvars
rör är införd en glasindex liggande i vätskan.
Då spriten till följd af temperaturens sjunkande
drager sig tillbaka, följer indexen med, men då
spritkolonen utvidgar sig, går spriten förbi indexen
lemnande denna qvar i sitt nedersta läge.
Naturligtvis måste äfven denna termometer
hänga vågrätt, och indexen genom instrumentets
lutande föras till spritkolonnens spets
efter hvarje observation.

II.



893. Hvad förstås med luftens fuktighet?

Dermed förstås det vatten, som i gasform
finnes i luften. Från hafven och sjöarna och
för öfrigt alla vattenytor afdunstar vattnet
och kommer upp i atmosfären. Ju varmare
luften är, ju fortare försiggår afdunstningen,
och ju mer vattenånga kan luften upptaga.
Ett gifvet rum kan dock ej upptaga hur mycket
vattenånga som helst. Förr eller senare
kommer den stund, då luften är mättad med
vattenånga. Införes då mera vattenånga i
rummet, kondenseras den eller faller ut i form
af små vattendroppar, som tillsammans bilda
hvad vi kalla moln, dimma o. s. v. Vattenångans
mängd i luften angifves vanligen på
samma sätt som luftens spänstighet uti höjden
(uppmätt i millimeter) af den qvicksilfverpelare,
ångan förmår trycka upp. Då nu den
mängd ånga, som kunde finnas i ett gifvet
rum, berodde på temperaturen, så måste tydligen
mot hvarje värmegrad svara en viss
största möjliga spänstighet, som kallas ångans
maximitension och är af stort intresse att
känna. Regnault har bestämt vattenångans
maximitension vid olika temperaturer. Ur
hans tabeller anföra vi några siffror.
Vid är ångans maximitension 4.6 mm.
» » » » 6.5 »
» 10° » » » 9.2 »
» 15° » » » 12.7 »
» 20° » » » 17.4 »
» 25° » » » 23.6 »
» 30° » » » 31.5 »
» 100° » » » 760.0 »


894. Hvad förstås med relativ och absolut fuktighet?

Absolut fuktighet är den mängd vattenånga,
som vid en gifven temperatur kan finnas
i t. ex. en kub.meter luft (kan bestämmas
medels de Regnault’ska tabellerna). Relativ
fuktighet är det tal, som anger förhållandet
mellan den vattenånga, som för tillfället
finnes i 1 kub.meter luft, och den
mängd som kunde finnas. Den relativa fuktighetsgraden
angifves vanligen uti procent.
Så t. ex. angifver en fuktighetsgrad af 50 %,
att luften till hälften är mättad.

895. Hvad förstås med daggpunkt?

Den temperatur luften skulle hafva, för
att med den för tillfället varande mängden
vattenånga vara mättad. Daggpunkten måste
i allmänhet ligga lägre än luftens temperatur
för tillfället, ty då luften ej är mättad, måste
man afkyla den, för att vattenångan skall
kondenseras. Man brukar ock säga, att daggpunkten
är den temperatur, vid hvilken luftens
fuktighet börjar att kondenseras.

896. Huru uppmätes fuktighetsgraden?

Medels s. k. hygrometrar. En del hygrometrar
grunda sig på vissa kroppars egenskap,
att vid fuktigt väder förlänga sig på
grund af det vatten som de upptaga. Ett
sådant ämne är menniskohår, sedan det genom
kokning i utspädd svafvelsyra befriats
från fett. Saussures »hårhygrometer» består af
ett dylikt hår, 2 decimeter långt, fäst i sin
öfre ända, och den nedre lindad kring en
trissa samt försedd med en liten spännvigt.
Vid trissan är fäst en visare, som rör sig
öfver en graderad båge. Då luften är fuktig,
förlänges håret, trissan med visaren föres då
af spännvigten åt ena sidan. Då luften är
torr, sammandrager sig håret, och visaren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free