- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
423-424

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. - 898. Hvad förstås med imma och dagg? - 899. Hvar bildas daggen? - 900. Hvarför faller ej daggen jämnt på marken? - 901. Hvarför faller det mera dagg, om himmeln är klar än om den är mulen? - 902. Hvarför bildas ej dagg, om det blåser? - 903. Hvarför bildas ej dagg under lummiga träd? - 904. Hvad förstås med rimfrost? - 905. Huru är det möjligt, att frost kan inträffa under sommaren? - 906. Huru skall man med någorlunda visshet kunna förutsäga, om frost skall inträffa under natten?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


898. Hvad förstås med imma och dagg?

Dermed förstås de små vattendroppar, som
afsätta sig på kalla föremål, då dessa komma
i fuktig luft. Hvar och en har någon gång
sett, att en med kallt vatten fylld karafin
beslår sig med imma, då den kommer in i
ett boningsrum. Skälet härtill är helt enkelt
det, att luften närmast karafinen afkyles till
daggpunkten (895). Fuktigheten i luften
faller då ut och afsätter sig på karafinen.
Ett knifblad beslår sig med imma, om det
hålles öfver glaset på en brinnande lampa,
emedan vid förbränningen bildas vattenånga,
som afkyles vid beröringen med det kalla stålet.

Daggen är af alldeles samma ursprung.
Under natten afkyles jordytan stundom så
mycket, att luften närmast jorden ej kan i
ångform qvarhålla den fuktighet den har,
utan en del kondenseras eller »faller ut» såsom
imma och kallas då dagg. Jordytans
temperatur måste då alltid sjunka under lufttemperaturen.

899. Hvar bildas daggen?

På de daggbestänkta föremålen. Daggen
faller ej ned, d. v. s. bildas ej i luften.
Utfälles vatten i luften, kalla vi det dimma
eller moln, beroende på, om utfällningen sker
nära jordytan eller högre upp i atmosfären.

900. Hvarför faller ej daggen jämnt på marken?

Emedan vissa delar af jordytan afkylas
mer än andra. Detta beror dels på olika
strålningsförmåga för värme dels på, att en
del kroppar, ehuru af samma temperatur som
andra, hafva mindre värme i sig (mindre specifikt
värme). Så t. ex. utstrålar gräs mer
än sand (om den är tilltrampad); derför faller
daggen i gräset men ej i en sandgång. Ju
kallare kroppen är, ju mer dagg faller ut på
densamma.

901. Hvarför faller det mera dagg, om
himmeln är klar än om den är mulen?


Molnen bilda ett täcke, som skyddar jordytan
från utstrålningen i den kalla verldsrymden.
Vid mulen himmel blir marken ej
kallare än luften, och då kan ej någon dagg
bilda sig.

902. Hvarför bildas ej dagg, om det blåser?

Emedan den fuktiga luften bortföres af
vinden, innan den hinner afkylas till daggpunkten.
Äfven om någon dagg skulle bildas,
påskyndar blåsten afdunstningen, så att
daggen snart åter försvinner.

903. Hvarför bildas ej dagg under lummiga träd?

Emedan trädets löfverk skyddar marken
inunder från att genom värmeutstrålning afkylas
under daggpunkten.

904. Hvad förstås med rimfrost?

Afkyles jordytan under vattnets fryspunkt,
utfälles vattenångan i form af iskristaller;
jordytan betäckes med rimfrost.

Rimfrost är ej annat än frusen dagg.

905. Huru är det möjligt, att frost kan
inträffa under sommaren?


Detta inträffar, om daggpunkten ligger
under 0°. Daggpunkten var ju den temperatur,
vid hvilken luftens fuktighet började att
kondenseras till vatten (895). Är luften torr,
ligger tydligen daggpunkten långt under den
för tillfället rådande lufttemperaturen; är luften
fuktig, ligga lufttemperaturen och daggpunkten
hvarandra nära. Skall således frost
inträffa under sommaren, måste luften vara
mycket torr och himmeln klar.

906. Huru skall man med någorlunda
visshet kunna förutsäga, om frost skall
inträffa under natten?


Man bestämmer på aftonen medels psykrometern
daggpunkten (naturligtvis i närheten
af det ställe, der man fruktar frost). Ligger
daggpunkten mycket öfver 0 °, är det ej sannolikt
att frost inträffar; ligger den nära
eller under 0°, är fara för handen.

För att ur psykrometerns angifvelser säkert
kunna sluta till daggpunkten, bör man
hafva tillgång till s. k. Psykrometertabeller.
[1]
Som en ungefärlig bestämning kan gälla, att


[1] Dylika tabeller finnas i »Meteorologiens första grunder»
af Hildebrandsson och »Hjelpreda vid väderleksförutsägelser»
af Hamberg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free