Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna / 427-428 (1890) Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. - 916. Hvarför äro bergstoppar ofta insvepta i dimma? - 917. Huru skall man skydda växter från frost? - 918. Hvad är ett moln? - 919. Huru högt ligga molnen?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

drifves uppför bergsluttningarna, den så småning-
om afkyles till daggpunkten, och dimma eller
moln bildas (se fig. 244).

Fig. 244. En bergspets insvept i moln.

917. Huru skall man skydda växter från
frost?

Genom att öfvertäcka dem med halm,
granris m. m. Stora fält skyddas mot frost,
genom att på vindsidan upptända eldar, hvars
rök som ett skyddande täcke utbreder sig
öfver fältet. Allt hvad som kan förhindra
den naturliga utstrålningen i rymden
motverkar uppkomsten af dagg och rimfrost.

918. Hvad är ett moln?

Ett moln är en samling vattenpartiklar
eller iskristaller, som sväfva i de högre
luftlagren och som bildats genom vattenångans
i luften utfällning. På grund af luftens
egenskap att genomsläppa strålande värme (557)
uppvärmas luftlagren förnämligast genom
beröringen med den upphettade jordytan. Det
sålunda uppvärmda luftlagret blir lättare,
stiger i höjden, och ett kallare lager sjunker
mot jorden. Man skulle derför kunna tro,
att luften högre upp vore varmare än nere
vid jordytan, men alla observationer visa, att
temperaturen aftager med höjden. Skälet
härtill är följande. Då den uppvärmda
luften stiger, kommer den till trakter med lägre
lufttryck, i följd hvaraf den utvidgar sig.
Denna utvidgning fordrar värme (219), som
tages från luften själf, då det ej kan fås på
annat håll; d. v. s. luftens temperatur måste
sjunka. Af denna orsak afkyles alltid en
uppstigande luftström. Af motsatt skäl
kommer temperaturen hos en nedåt gående
luftström att stiga.

Är luften fullkomligt torr, aftager dess
temperatur 1° C för hvar 100 meter luften
stiger. Emellertid inträffar det sällan eller
aldrig, att luften är alldeles fri från
fuktighet. Afkylningen försiggår derför
långsammare, d. v. s. man måste stiga mer än 100
meter, för att luftens temperatur skall sjunka
1°. Sedan luften afkylts till daggpunkten,
börjar vattenångan falla ur, dervid frigöres
doldt värme (221) som uppvärmer luften.
Afkylningen, som förorsakades af luftens
utvidgning, då den kom under mindre tryck,
motväges då till en del af det frigjorda
värmet vid kondensationen. I fuktig luft
aftager derför temperaturen långsammare än i
torr luft.

919. Huru högt ligga molnen?

Molnens höjd vexlar betydligt. Den nedre
gränsen för molnregionen bestämmes af den
höjd, vid hvilken luftens temperatur sjunkit till
daggpunkten. Ju varmare luften närmast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>