- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
429-430

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. - 919. Huru högt ligga molnen? - 920. Huru skall man förklara molnens stundom plötsliga framträdande på himmeln? - 921. Huru kunna molnen sväfva fritt i luften? - 922. Hvarifrån härleder sig molnens färg? - 923. Hvarför äro qvällsmolnen ofta så röda eller guldglänsande? - 924. Hvarför ändra molnen färg? - 925. Hvarpå beror molnens olika form? - 926. Huru indelar man molnen?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jordytan är för en gifven fuktighetshalt, ju högre
ligga molnen. De lägsta molnen befinna sig
på 300 à 400 meters höjd, under det
cirrusmolnen (se nedan) ligga 8,000 à 12,000
meter öfver jorden. Då luftens temperatur på
denna höjd är under 0°, måste cirrusmolnen
bestå af iskristaller.

920. Huru skall man förklara molnens
stundom plötsliga framträdande på
himmeln?


Utom det redan anförda sättet för
molnens bildande kunna de äfven uppstå på
andra vägar. Talrika observationer dels under
ballongfärder dels på molnens gång hafva
gifvit vid handen, att atmosfären
genomkorsas af luftströmmar, som flyta ofvanpå
hvarandra i olika riktningar. Om då två
luftmassor, mättade med fuktighet men af olika
temperatur, blandas med hvarandra, uppstår
en blandningstemperatur, som är lägre än
den som behöfs, för att bibehålla all fukt i
ångform. En del måste då falla ut i form
af ett moln. Likaså kan en tung luftström
pressa en lättare luftström högre upp i luften,
hvarest en plötslig kondensation eller
utfällning eger rum.

921. Huru kunna molnen sväfva fritt i
luften?


De små vattendroppar eller iskristaller,
hvaraf molnen bestå, äro tyngre än luften
och sträfva derför att sjunka mot jorden.
Detta sjunkande försiggår dock ganska
långsamt, dels emedan de små vattendropparna
bilda en stor yta, hvarigenom deras sjunkande
betydligt motverkas af luftmotståndet, dels
ock emedan den uppstigande varma
luftströmmen håller dem uppe.

Molnens oföränderliga höjd är för öfrigt
blott skenbar. Betraktadt såsom ett helt
förblir molnet sväfvande i luften, men de
särskilda vattendropparna, som bilda molnet,
ombytas oupphörligt. Under dagens lopp
tillväxer det nedtill genom ny utfälld vattenånga
medan det samtidigt föres uppåt af den varma
luftströmmen. Sedan denna mot aftonen
aftager, börjar molnet sjunka, men då komma
dess nedre partier in i varmare luftlager och
upplösas i osynlig ånga. På detta sätt
försiggår en ständig omsättning i molnet, under
det detta i sin helhet synes bibehålla sin
höjd oförändrad.

922. Hvarifrån härleder sig molnens
färg?


Då det direkta solljuset reflekteras från
molnen, äro de bländande hvita. De partier
af ett moln, som ej träffas af solstrålarna,
äro gråa eller mörkblå. Ju tätare molnet är,
och ju mindre »diffust» ljus det reflekterar,
ju mörkare är molnet.

923. Hvarför äro qvällsmolnen ofta så
röda eller guldglänsande?


Då solljuset går genom fuktig luft,
absorberas de mest brytbara strålarna, så att
hufvudsakligen de röda och gula färgerna
gå igenom. Nu har ljuset, då solen befinner
sig vid horisonten, ett betydligt längre
vägstycke i de nedre luftlagren att genomgå,
än då solen står högt på himmeln, derför
är denna absorption verksammast på qvällar
(och morgnar). Molnens färg beror naturligtvis
på färgen hos det reflekterade ljuset. Af samma
skäl blir solen röd, då den betraktas genom
dimma.

924. Hvarför ändra molnen färg?

Emedan deras läge i förhållande till solen,
deras täthet, deras form m. m. förändras.

925. Hvarpå beror molnens olika form?

På luftens olika fuktighetsgrad, den höjd
på hvilken molnen bildas, vindar och
elektriska förhållanden.

926. Huru indelar man molnen?

Det är klart, att ett så rörligt och
skiftande fenomen som molnen skall förete en
snart sagdt oändlig mångfald af former, hvars
ordnande i bestämda klasser skall erbjuda
stora svårigheter. Men då nästan hvarje
särskild molnform har sitt egna inflytande på
väderleken, måste ensamt af det skälet, en
klassifikation af molnformerna vara
nödvändig. Redan i början af vårt århundrade
företog sig derför Howard att ordna
molnformerna under vissa klasser, som ännu i dag
i hufvudsak qvarstå. De olika molnklasserna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free