Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. - 926. Huru indelar man molnen? - 927. Huru fort röra sig molnen?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i parallela linier, eller ock liknande
oordnade massor af hår eller hafsalger. Stundom
upplösa sig dessa strimmor i oregelbundna
samlingar af fina från hvarandra skilda
dunstmassor. Af alla moln äro Cirrus-molnen de
högsta (ofta mer än 1 mil) och måste, som
vi redan sagt, bestå af iskristaller. I fig.
246, öfre hörnet till vänster, synas några
cirrus-moln.
Cirro-stratus är en molnform, som uppstår
af cirrus, derigenom att dessa moln förtätas,
sjunka ned och bilda en mer eller mindre
sammanhängande molnslöja öfver himmeln.
I dessa moln ligger vanligen orsaken till de
optiska företeelser, som kallas »gårdar»,
»bisolar» m. m. Då Cirro-stratus oftast förtäta
sig allt mer och mer, bildande söndertrasade
skyar (fig. 246), hvaraf sedan nimbus eller
regnmolnen uppstå, anses de förebåda regn
eller blåst.
Cirro-cumulus likna små bomullstappar,
strödda öfver hela himmeln (se fig. 247).
Nimbus äro våra »regnmoln», mörka,
tjocka moln med ljusare kanter (fig. 248).
Efter regnet upplösa sig dessa moln och få då
ett söndertrasadt, oregelbundet utseende.
Nimbus uppkomma ofta ur Cirro-stratus (se föreg.).
Cumulus, på svenska »stackmoln», äro de
vanligaste molnen under sommaren. De likna
stora höstackar, hafva en horisontel bas af
något mörkare färg än det öfriga molnet.
De äro oftast synnerligen skarpt begränsade
och utgöra toppen af en fuktig, uppstigande
luftström, som kondenserats på samma sätt
som den utströmmande ångan från ett
lokomotiv. De ligga jordytan tämligen nära och
drifva med vindarna närmast jorden.
Cumulo-stratus. Denna molnform uppstår,
då cumulusmoln flyta tillsammans, bildande
likasom långa bergskedjor, från hvilka de
ljusa topparna sticka upp (se fig. 245 midt
på figuren och fig. 249). Till denna
molnform höra »åskmolnen», och i allmänhet
anses de förebåda oväder.
![]() |
Fig. 247. Cirro-cumulus. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>