Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna / 437-438 (1890) Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. - 928. Huru uppstår regn? - 929. Hvilka omständigheter äro gynnsamma för uppkomsten af regn? - 930. Hvarför faller regnet i droppar? - 931. Huru uppskattas mängden nederbörd för en gifven ort? - 932. Huru uppmätes regnmängden? - 933. Faller det lika mycket regn öfverallt på jorden?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

928. Huru uppstår regn?

Om vattenångans kondensation försiggår
så häftigt och ymnigt, att de små
vätskedropparna ej kunna hålla sig qvar i luften,
falla de ned under form af regn (eller snö).

Fig, 248. Nimbus.

929. Hvilka omständigheter äro gynnsamma
för uppkomsten af regn?

Hvarje orsak, som tvingar den närmast
jordytan liggande fuktiga luften upp i de
högre luftlagren, är gynnsam för framkallandet
af regn, i synnerhet om denna förflyttning
sker hastigt, emedan då en stor qvantitet
vattenånga utfälles på en gång. De
krafter, som drifva luften uppåt, äro af olika
slag. I första rummet ha vi jordytans
uppvärmning under varma dagar, som upphettar
de nedersta luftlagren, hvarigenom dessa blifva
lättare och stiga i höjden. Fuktiga luftströmmar
tvingas ofta upp i de högre luftlagren
derigenom, att en bergskedja stänger vägen
för luftens rörelse i vågrät riktning, eller om
en tung luftström pressar sig in mellan
jordytan och det fuktiga luftlagret. En annan
vanlig orsak till luftens rörelse uppåt äro de
s. k. barometer-minima eller ställen med lågt
lufttryck (se nedan).

Vissa vindar äro ock mera regnförande
än andra på grund deraf, att de gått fram öfver
stora vattenytor, der luften varit mycket
fuktig.

Fig. 249. Cumulo-stratus.

930. Hvarför faller regnet i droppar?

Emedan klotformen är jämvigtsfiguren för
en vätskemassa, som endast är underkastad
kohesionskraften (sammanhållningskraften
mellan vattenmolekylerna). På regndroppen
verkar visserligen ock jordens dragningskraft, i
annat fall skulle den ju ej falla, men luftens
motstånd och höjden öfver jorden försvagar
attraktionskraften mot jorden.

931. Huru uppskattas mängden nederbörd
för en gifven ort?

Genom att i millimeter angifva den höjd,
till hvilken regnvattnet (är det snö, tänker
man sig denna smält) skulle stiga på slät
mark, om det hvarken afdunstade eller rann
bort.

932. Huru uppmätes regnmängden?

Medels en s. k. regnmätare. Regnmätaren
i sin enklaste form utgöres af ett
cylinderformigt kärl (fig. 250), nedtill försedt med
ett sidorör, hvari är insatt ett rätt uppstående
glasrör H. Uti kärlets öfre del sitter ett
trattformigt lock P, som uppsamlar regnet.

933. Faller det lika mycket regn öfverallt
på jorden?

Nej; stora olikheter förefinnas både med
afseende på det årliga antalet »regndagar»
(såsom regndag anser man hvarje dag, under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>