Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- II.
- 933. Faller det lika mycket regn öfverallt på jorden?
- 934. Hvilka trakter af jorden hafva s. k. »regntid»?
- 935. Hvarför är regnet så uppfriskande för växterna?
- 936. På hvad grund kan regnet sägas rena luften?
- 937. Hvarför »slår röken ned» vid mulet väder?
- 938. Huru bildas snö?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
Fig. 250. Regnmätare; A totalutseende, B sedd i
genomskärning. |
hvilken det fallit minst 0.25 mm. regn) och
med afseende på regnmängden. Regndagarnas
antal är större på höga breddgrader
(d. v. s. närmare polerna) än på låga. Från
denna regel måste dock undantag göras för
trakterna närmast omkring eqvatorn, i den
s. k. Vindstillans region, der det regnar nästan
hvarje dag. Den årliga regnmängden beror
dock ej blott på antalet regndagar per år
utan äfven på, huru mycket regn som faller
hvarje gång. I detta hänseende utmärka sig
tropikerna framför alla andra trakter af
jorden. Så t. ex. är årligen regnmängden i
Upsala 400 mm.
Stockholm 420 mm.
Christiania 538 mm.
Bergen 1,835 mm.
Sierra Leone (Afrikas vestkust) 4,800 mm.
Maranhao (Brasilien) 7,110 mm.
Cherrapoonjee (södra sluttningen af Himalaja) 14,200 mm.
Dessa siffror visa, hvilka betydliga
olikheter med afseende på regnmängden, som
förefinnas mellan olika ställen af jorden. Om
man dertill lägger, att det gifves andra
ställen, t. ex. Sahara- och Gobi-öknarna, Peru
m. fl., der det aldrig regnar, så måste man
medgifva, att regnet är ett mycket
oregelbundet fördeladt fenomen.
934. Hvilka trakter af jorden hafva s. k.
»regntid»?
Trakterna kring eqvatorn mellan
vändkretsarna, d. v. s. tropikerna. Regntiden
sammanfaller med den tid på året, då solen
står högst. Som vi redan sagt (114), går
solen inom tropikerna två gånger om året
genom zenit. Omkring denna tid inträffar
regntiden. Vid eqvatorn inträffar regntiden
på våren och på hösten. Ju längre man
aflägsnar sig från eqvatorn mot vändkretsarna,
ju mer sammansmälta dessa båda regnperioder
till en enda, som då sammanfaller med sommaren.
935. Hvarför är regnet så uppfriskande
för växterna?
Emedan vattnet löser en del salter i
jorden, hvarigenom det blir en möjlighet för
växterna, att medels sina rötter upptaga
näring ur jorden. Regnvattnet innehåller
dessutom något kolsyra och ammoniak.
936. På hvad grund kan regnet sägas
rena luften?
Emedan regndropparna draga med sig i
luften sväfvande dam och mikrober, bortspola
dam och smuts från växternas blad m. m.
937. Hvarför »slår röken ned» vid mulet
väder?
Emedan lufttrycket då vanligen är lågt,
hvilket betyder, att luften är mindre tät.
Luftens lyftkraft är då också mindre, och
röken har svårare att stiga.
938. Huru bildas snö?
Snö står i samma förhållande till regn
som rimfrost till dagg. Snö bildas, då luft
mättad med vattenånga afkyles under 0°.
Vid afkylning minskas luftens förmåga
att hålla vattenånga i gasform. Så t. ex.
innehåller 1 kubikmeter luft, mättad med
vattenånga vid 0°, 4.9 gram vatten, vid — l°
innehåller samma rymd 4.5 gram vatten. En
afkylning af 1° ger således upphof till 0.4
gram snö ur hvarje kubikmeter luft. Då
denna isbildning försiggår fritt i luften, kunna
iskristallerna utbilda sig fritt åt alla sidor,
och deraf uppstår en mångfald af former,
som alla hafva den regelbundna sexhörningen
till grund. Den enklaste formen på en
snöflinga är en af sex isnålar bestående stjärna
(form 1, fig. 251). Sker utfällningen något
ymnigare, utvecklas på dessa isnålar parvisa
sidostrålar (form 2). Utfyllas mellanrummen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:55 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huru/0246.html
