Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna / 441-442 (1890) Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. - 938. Huru bildas snö? - 939. Hvaraf kommer det sig, att snön stundom är röd? - 940. Huru stort rum intager snö i jämförelse med vatten? - 941. Hvad förstås med trindsnö? - 942. När faller trindsnö? - 943. Hvad förstås med hagel?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mellan dessa strålar mer eller mindre
fullständigt af ishinna, uppstå formerna 3, 4, 5.
Af dessa grundformer uppstå sedan en
oändlig mångfald nya former, af hvilka några
äro afbildade i fig. 252.

Fig. 251. Grundformerna hos snöflingor.

Fig. 252. Snökristaller.

939. Hvaraf kommer det sig, att snön
stundom är röd?

Snöns naturliga färg är hvit, af skäl som
vi redan nämnt (693). I polartrakterna
förekommer stundom röd snö, som beror på
närvaron af små mikroskopiska alger,
protococcus nivalis.

940. Huru stort rum intager snö i
jämförelse med vatten?

Fin och lätt snö intager ungefär 24 ggr
större rymd än en lika stor vikt vatten.
Vanligen är dock snön mera packad, så att
man antager den vara 10 à 12 ggr lättare
än samma volym vatten. Ett snötäcke af 10
mm. tjocklek svarar således mot ungefär 1
mm. regnhöjd.

941. Hvad förstås med trindsnö?

Dermed förstås små, vanligen runda,
ogenomskinliga korn, som likna frusna regndroppar.

942. När faller trindsnö?

Vanligen på våren eller hösten, sällan på
vintern eller sommaren.

943. Hvad förstås med hagel?

Dermed förstås de större eller mindre
iskorn, som stundom vid häftiga oväder
nedfalla från molnen. Ett hagelkorn har
vanligen en klotrund eller ägglik form och
består oftast af en hvit, snölik kärna, omgifven
af vexlande lager af klar och ogenomskinlig
is (se fig. 253). Stundom äro hagelkornen
af mycket oregelbunden form, men i så fall
hafva de uppstått antingen genom att flere
hagelkorn fäst sig vid hvarandra eller ock
genom att iskristaller under hagelkornets fall
afsatt sig på detsamma.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>