- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
443-444

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. - 944. När förekommer hagel? - 945. Huru uppstå trindsnö och hagel? - 946. Hvad är orsaken till det egendomliga ljud, som föregår en hagelby? - 947. Hvad förstås med »isbark»? - 948. Hvarför sätter sig isbark endast på den ena sidan af en trädgren eller qvist? - 949. Hvad är orsaken till blodregn, svafvelregn, askregn, m. fl. likartade företeelser? - 950. Hvad förstås med vind? - 951. Huru angifves vindens riktning? - 952. Huru angifves vindens styrka?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


944. När förekommer hagel?

Oftast under den varma årstiden och i
synnerhet i den tempererade zonen (113).

illustration placeholder
Fig. 253. Genomskärning af ett hagelkorn.


945. Huru uppstå trindsnö och hagel?

Angående uppkomsten af dessa naturfenomen
sväfvar man ännu i stor ovisshet, och
en mängd naturforskare hafva försökt sig på
lösningen af denna fråga. Det märkligaste
bidraget till problemets lösning har Dufour
i Lausanne lemnat. Enligt hans förklaring
bildas hagel och trindsnö genom
vattendropparnes öfverkylning (230). Under vanliga
förhållanden är det mycket svårt att öfverkyla
vattnet, ty den ringaste rörelse hos vattnet
förvandlar detta ögonblickligen till is. Men
Dufour har visat, att en vattendroppe, som
sväfvar fritt i ett medium (ämne) af samma
täthet som vattnet, kan afkylas flere grader
under noll utan att frysa. Dylika öfverkylda
vattendroppar hålla sig bättre än vanligt
öfverkyldt vatten och bringas lättast till
stelning genom beröring med en isflinga.
Dufour anser derför, att hagel och trindsnö
bildas derigenom, att snöflingor falla genom ett
starkt afkyldt moln. Är molnet mycket
afkyldt och dropparna små, uppstår trindsnö;
är afkylningen svagare och dropparna stora,
uppstår hagel.

946. Hvad är orsaken till det
egendomliga ljud, som föregår en hagelby?


En del meteorologer anse det härröra af
hagelkornens sammanstötning i luften, andra
tro det bero på elektriska urladdningar.
Hagel åtföljes nämligen oftast af åskväder.

947. Hvad förstås med »isbark»?

Vattendroppar som stelnat till is, då de
träffat jordytan. Isbarken uppstår egentligen
ur tät dimma och anses äfven bero på vattnets öfverkylning.

948. Hvarför sätter sig isbark endast på
den ena sidan af en trädgren eller qvist?


Om vattendropparna i dimman bestå af
öfverkyldt vatten, så är det tydligt, att mesta
isen skall sätta sig på trädets »vindsida»,
d. v. s. den sida som träffas af vinden, ty
vid vattendropparnes stöt mot trädet
förvandlas de ögonblickligen till is. Den motsatta
sidan ligger i lä.

949. Hvad är orsaken till blodregn,
svafvelregn, askregn, m. fl. likartade företeelser?


Dessa fenomen hafva intet samband med
nederbörden utan hafva sin orsak i jordiskt
stoft, antingen af mineraliskt eller organiskt
ursprung, som af vindarna förts upp i luften
och sedan faller ned. Bland organiska
ämnen, som på detta sätt regna ned, är
frömjölet af vissa växter (t. ex. barrträden),
infusionsdjur o. s. v. de vanligaste.

950. Hvad förstås med vind?

Med vind förstår man luft i rörelse.
Luften kan röra sig antingen långs jordytan,
d. v. s. i horisontel led, eller också i
riktning uppåt eller nedåt. Det är endast
rörelsen långs jordytan, som i egentlig mening
kallas vind. Hvad som kännetecknar en vind
är dess riktning och dess styrka.

951. Huru angifves vindens riktning?

Derigenom att man nämner det
väderstreck, från hvilket vinden blåser. Vanligen
angifvas 16 vindriktningar, nämligen de 8
hufvudstrecken, som äro angifna på den
vanliga kompassen (729), och mellan hvart och
ett af dessa ett streck. Man får då följande
vindriktningar: N, NNO, NO, ONO, O, OSO,
SO, SSO, S, SSV, SV, VSV, V, VNV,
NV, NNV.

952. Huru angifves vindens styrka?

Antingen genom att bestämma vindens
hastighet (uttryckt i meter) eller dess tryck

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free