- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
451-452

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. - 967. Hvad förstås med ventilation? - 968. På hvad sätt cirkulerar luften i ett rum? - 969. Huru kan man uppvisa luftens cirkulation genom en dörröppning? - 970. Hvaruti består luftens förskämning i ett rum genom andningsprocessen? - 971. Hvilken betydelse har fuktighetsgraden hos luften i ett boningsrum? - 972. Hvarför äro nyss uppförda stenhus skadliga att bo uti? - 973. Hvarför äro vingarna på en väderqvarn skefva?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en konstgjord ventilation enligt den förra
principen, ehuru den omsatta luftmängden per
tidsenhet för vissa lokaler på denna väg blir
otillräcklig. Enligt Pettenkofer behöfver en fullväxt
menniska 600 hektoliter luft i timmen, medan
genom en spis i bästa fall insugas 890
hektoliter på samma tid. Är derför fordran på
frisk luft mycket stor, eller om en hel mängd
personer vistas i ett rum, måste kraftigare
ventilation tillgripas.

968. På hvad sätt cirkulerar luften i
ett rum?


Den varma luften stiger mot taket, och
den kalla sjunker mot golfvet. Öppnar man
en dörr till ett kallare rum, strömmar varm
luft genom öfre delen af dörröppningen ut i
det kalla rummet och kall luft nedtill in i
det varmare rummet.

969. Huru kan man uppvisa luftens
cirkulation genom en dörröppning?


Genom att hålla ett brinnande ljus i
dörröppningen. Upptill i öppningen blåser lågan
ut från rummet, nedtill blåser den inåt
rummet.

970. Hvaruti består luftens förskämning
i ett rum genom andningsprocessen?


Ren luft består af en blandning af fyra
beståndsdelar: syre, qväfve, vattenånga och
kolsyra. Af dessa ingå syre och qväfve
alltid i samma förhållande, medan mängderna
kolsyra och vatten kunna ganska betydligt
vexla. Vid andningsprocessen upptaga
lungorna syre och utandas kolsyra och
vattenånga. Luften i ett rum försämras derför af
följande skäl, den blir fattigare på syre men
rikare på kolsyra och fuktighet. En fullväxt
menniska förbrukar i medeltal 20 till 25
liter syrgas i timmen och afgifver 20 liter
kolsyra och 40 gram vattenånga (deri
inbegripes den vattenånga, som afdunstar genom
huden). Erfarenheten har gifvit vid handen,
att för att luften i ett rum skall hålla sig vid
oförändrad sammansättning, fordras för hvarje
person 67 kubikmeter i timmen. Skall, denna
fordran uppfyllas, måste rummen antingen
vara orimligt stora eller ock ventilationen
utmärkt.

971. Hvilken betydelse har
fuktighetsgraden hos luften i ett boningsrum?


En lagom mängd vattenånga hos luften
är af stor betydelse för menniskans
välbefinnande. Är luften för torr, så beröfvar den
huden och lungorna för mycket vattenånga.
Detta inverkar skadligt på luftkanalerna i
lungorna och afkyler kroppen mer än som
är helsosamt. För mycket fuktig luft hindrar
deremot vattenutdunstningen genom huden
och gör att man svettas. I ett rum, hvars
temperatur är 16 à 18° C, bör den relativa
fuktighetsgraden (894) vara 40 à 50 %.

972. Hvarför äro nyss uppförda stenhus
skadliga att bo uti?


l:o Luften i rummen är för fuktig,
»rummen fukta». Detta kan bero på två
omständigheter; dels har murbruket kanske ej
hunnit torka, dels försiggår i själfva
murbruket en kemisk process, hvarigenom den
släckta kalken öfvergår i kolsyrad kalk (se
nedan) under afgifvande af vatten. 2:o Den
naturliga ventilationen genom väggarna
försvåras, derigenom att porerna i väggen äro
fyllda med vatten.

973. Hvarför äro vingarna på en
väderqvarn skefva?


Om en vindstöt träffar vinkelrätt mot en
yta, sträfvar den att drifva ytan i samma
riktning, som den hvari vinden blåser. Träf-
far den snedt mot ytan, kan man tänka sig
vindens hastighet eller kraft uppdelad i två
delkrafter enligt lagen för kraftparallelogrammen
(24), af hvilka den ena kraften verkar
långs ytan, den andra vinkelrätt mot ytan.
Endast den senare kraften kan drifva ytan
framåt.

Då vingarna på en väderqvarn helt och
hållet befinna sig i luftströmmen, måste
qvarnvingarna vara anordnade ungefär så som
bladen på en propeller. Man kunde visserligen
tänka sig ett väderqvarnshjul konstrueradt
på samma sätt som ett vanligt vattenhjul,
men då måste halfva omkretsen af hjulet
vara öfvertäckt, så att vinden ej kan verka
på mer än ena sidan af centrum. En sådan
anordning medför stora praktiska svårigheter,
hvarför den sällan eller aldrig begagnas. Vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free