Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna / 457-458 (1890) Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 977. Hvad förstås med en synoptisk karta? - 978. Hvad förstås med ett barometerminimum eller stormcentrum? - 979. Hvad är orsaken, att vinden blåser snedt in mot stormcentrum?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

reducerade till hvad de skulle vara vid 0° och
vid hafsytan (886).

Vindens riktning och styrka angifvas af
pilar, som äro anbragta vid hvarje
observationsort och som äro riktade åt det håll, dit
vinden blåser. Styrkan angifves af det olika
antalet streck, som anbringas på pilskaftet
enligt den skala, som finnes angifven i stycket 952.

Molnmängden angifves på det sättet, att
den cirkel, som på kartan utmärker
observationsorten, är tom, vid klart väder, eller fylld
till någon fjärdedel (angifvande fem grader:
klart, n.klart, halfklart, n.mulet, mulet.

Nederbördens art (regn, snö, hagel)
angifves genom särskilda tecken vid hvarje
observationsort på kartan.

978. Hvad förstås med ett
barometerminimum eller stormcentrum?

Dermed förstås det lägsta barometerståndet
på kartan. Betrakta vi fig. 257, som
föreställer den synoptiska kartan för Europa
morgonen den 7 November 1875, så finna vi
det lägsta lufttrycket öfver Skagerrack (lägre
än 730 mm); der ligger stormcentrum.
Omkring denna trakt blåsa häftiga vindar med
styrkan 3 ’à 4 (952) i alla möjliga riktningar,
men på alla ställen mer eller mindre snedt
in mot centrum. Stormcentrums ungefärliga
läge i förhållande till vindriktningen bestäm-
mes lätt efter en af den holländske
meteorologen Buys Ballot angifven lag, som lyder:
vinden blåser i en riktning, som bildar 60 à
80 graders vinkel med radien (gradienten) till
isobaren. Under en mera enkel form lyder
lagen : den som står med ryggen vänd mot vinden,
har stormcentrum litet framför sig till venster.

Fig. 258. Luftpartiklarnas banor kring ett stormcentrum.

979. Hvad är orsaken, att vinden blåser
snedt in mot stormcentrum?

Man kunde förmoda, att luften skulle röra
sig rätt in mot stormcentrum, der
luftförtunningen är störst. Den förnämsta orsaken till
vindriktningens afvikning från radiens led är
jordens rotation. På norra halfklotet
åstadkommer denna en afvikning åt höger, på södra
halfklotet en afvikning åt venster.

På norra halfklotet hvirflar således
vinden kring ett stormcentrum i motsatt led mot
visarna på ett ur. Fig. 258 visar
luftpartiklarnas banor kring ett stormcentrum på
norra halfklotet. Cirkellinierna föreställa
isobarer. En luftpartikel P påverkas af en
kraft PG, som vill föra partikeln rätt mot
centrum, samt af en annan kraft PA, som
uppstår till följd af jordens rotation, och som
på norra halfklotet är riktad åt höger från
PG. Båda dessa krafter bilda en resulterande
rörelse, som för luftpartikeln i en spiralformig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>