- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
463-464

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kemi - I. (Inledning, 987-1001) - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

KEMI.


I.



987. Hvarmed sysselsätter sig kemien?

Den studerar alla de företeelser,
hvarigenom de i naturen förekommande kropparna
förändras, så att nya kroppar med helt andra
egenskaper än förut uppstå. Visserligen är
allt hvad som sker i naturen förändringar hos
kropparna eller materien, men en del
förändringar äro mera så att säga ytliga. Då ett
stycke is smälter till vatten, har isen
visserligen undergått en rätt betydlig förändring,
men de smådelar (molekyler), hvaraf isen kan
tänkas bestå, återfinnas i oförändradt skick
såsom vattenmolekyler. Förändringen här
består endast deruti, att sammanhållningskraften
mellan ismolekylerna öfvervunnits af den kraft
som ligger i en ökad vibrationshastighet hos
molekylerna (209). Sådana förändringar, som
endast sträcka sig till kropparna utan att
förändra molekylerna
, kallas fysiska. Om åter ett
stycke järn rostar, uppstår en helt och hållet
ny kropp, rost, hvars molekyler äro helt olika
beskaffade än järnmolekylerna. En sådan
förändring kallas kemisk.

988. Hvad förstås med en atom?

För att förklara de kemiska företeelserna
har man antagit, att molekylen ej är den
yttersta gränsen för matenens delbarhet, utan
att hvarje molekyl själf består af två eller
flere mindre delar, som man kallat atomer.
Atomerna äro således beståndsdelarna i en
molekyl.

989. Hvad förstås med att materien är
oförstörbar?


Dermed förstås, att atomerna ej kunna
förintas. De i naturen befintliga kropparna
undergå visserligen stora förändringar, men
all erfarenhet gifver vid handen, att dervid
endast sker en omrangering af de redan
befintliga atomerna, så att nya molekyler med
andra egenskaper än förut uppstå. Atomerna
äro oförstörbara både med hänsyn till antal
och egenskaper. Inga atomer kunna skapas,
men ej heller några förstöras
.

990. Hvilken kraft sammanhåller atomerna
i en molekyl?


Den s. k. kemiska kraften. Orsaken till
hvarje kemisk förändring eller reaktion är,
att den kemiska kraften är större mellan
vissa slag af atomer än mellan andra, så att
redan färdiga molekyler sönderfalla i atomer, för
att sedan ordna sig till nya molekyler.

991. Hvad förstås med ett enkelt ämne
eller element?


Dermed förstås de olika slagen af atomer.
Huru mångskiftande än de former äro,
hvarunder materien framträder i naturen, så har
det visat sig, att det ej finnes mer än
omkring 70 olika atomer. En kropp, som
endast innehåller ett enda slag af atomer,
kallas ett grundämne eller element. Till
grundämnena höra t. ex. syre, qväfve, väte, kol,
svafvel, fosfor, järn, koppar, zink m. fl. Alla
icke enkla ämnen kallas sammansatta. Uti
ett enkelt ämne består molekylen af likartade
atomer, uti ett sammansatt af olikartade. En
vattenmolekyl består af en atom syre och två
atomer väte; vatten är derför en sammansatt
kropp.

992. Hvad förstås med kropp eller
materie?


Allt som kan vägas d. v. s. har tyngd.
Man kan ock säga, att materie är allt som
intager rum.

993. Hvad förstås med en kristall?

Då en kropp öfvergår från gasform eller
flytande form till fast, ordna sig i allmänhet
molekylerna vid hvarandra på ett för hvarje
ämne karakteristiskt sätt, så att kroppen i
sitt yttre framträder under bestämd geometrisk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free