- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
465-466

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kemi - I. (Inledning, 987-1001) - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

form med släta ytor, som intaga en bestämd
lutning mot hvarandra. Sådana ämnen sägas
kristallisera och en på detta sätt stelnad kropp
kallas en kristall. Äfven om denna sträfvan
efter yttre bestämd form ej kan fullföljas,
visa sådana kroppar i sin inre byggnad
kristallytor och kallas då kristalliniska t. ex.
gjutjärn, tenn.

994. Hvad förstås med en amorf kropp?

De kroppar som hvarken antaga
kristallform ej heller visa någon kristallinisk
struktur eller byggnad.

995. Efter hvilka lagar förena sig
atomerna?


1:o Hvarje kemisk förening innehåller sina
beståndsdelar (atomer) i oföränderliga
vigtsförhållanden. Detta innebär, att proportionen
mellan de grundämnen, som ingå i ett gifvet
sammansatt ämne, alltid är densamma. Så
t. ex. består rent vatten, hvarifrån det för
öfrigt än må härstamma, af 2 vigtsdelar väte
på 16 delar syre. I 1 kilogram vatten
finnes således 111 1/9 gram väte och 888 8/9
gram syre. Kemiska föreningar bildas således
endast mellan bestämda mängder af
beståndsdelarna.


2:o. En del grundämnen kunna förena sig
med ett annat grundämne i mer än ett
förhållande, men då äro alltid de större
mängderna någon enkel mångfald af den minsta,
ingående mängden. Så t. ex. kunna syre
och qväfve bilda 5 föreningar, der 28
vigtsdelar qväfve ingå förening med 16, 32, 48,
64, 80, eller som det kan skrifvas 16, 2X16,
3X16, 4X16, 5X16 vigtsdelar syre.

996. Hvad förstås med en syra?

Dermed förstås först alla surt smakande
vätskor, hvilka i mer eller mindre grad
angripa (fräta) metaller. Namnet har sedan
utsträckts till alla sådana ämnen, som i kemiskt
hänseende förhålla sig på samma sätt som de
sura vätskorna. Äfven fasta (lösliga eller
olösliga) kroppar kallas således för syror, om
de i öfrigt hafva en syras egenskaper. De
lösliga syrorna förändra blå lackmusfärg
till röd.

997. Hvad förstås med en bas?

En del kroppar, som ock äro frätande,
skilja sig dock väsentligt från syrorna. Deras
smak är lutaktig, de angripa ej metaller och
förändra röd lackmusfärg till blå. Dessa
kroppar kallas baser eller alkalier. Hit höra
i främsta rummet de kroppar, som för sin
frätande eller brännande förmåga kallas
»kaustika»: kaustik kalk, kaustikt kali, kaustikt
natron och kaustik ammoniak.

998. Hvad förstås med ett salt?

En syra inverkar ej kemiskt på en annan
syra ej heller en bas på en bas. Deremot
finnes starkt föreningsbegär mellan en syra
och en bas. Den kemiska produkt, som
uppstår genom inverkan af en syra på en bas,
kallas ett salt. Salterna hafva ej något
föreningsbegär till hvarandra, de hafva hvarken
sur eller lutsmak och förändra antingen ej
alls lackmusfärg eller ock olika för olika salt.

999. Huru indelas grundämnena?

Sedan gammalt har man indelat
grundämnena i två grupper: metaller och
metalloider. Denna indelning grundar sig mer på
kropparnes fysiska än kemiska egenskaper och
är för somliga ämnen svår att iakttaga,
hvarför ock ett eller annat element af en
författare räknas till metallerna, af en annan till
metalloiderna.

Metalloiderna leda dåligt värme och
elektricitet, hafva ej »glans» och äro ofta
genomskinliga. Metallerna leda bra värme och
elektricitet, hafva »metallglans» och äro
ogenomskinliga. Metallerna äro i öfvervägande
antal »elektropositiva», d. v. s. dragas till den
negativa polen i en voltameter (835);
metalloiderna äro »elektronegativa.

1000. Hvilka äro de förnämsta metalloiderna?

Syre, väte, qväfve, kol, svafvel, fosfor,
klor, brom, jod, fluor, kisel, bor.

1001. Hvilka äro de vigtigaste metallerna?

Kalium, natrium, kalcium, zink,
qvicksilfver, bly, koppar, silfver, tenn, aluminium, järn,
nickel, guld, platina.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free