Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Kemi
- II. (Oorganisk kemi, 1002-1113)
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
II.
1002. Hvad är syre?
Syret är af alla grundämnen det som
ymnigast förekommer i naturen. Det finnes
fritt, d. v. s. enbart, blandadt med qväfve,
i luften. I vattnet är syret kemiskt förenadt
med väte. De flesta ämnen ur djur- och
växtriket innehålla syre i kemisk förening
med kol och väte. Äfven den för
jordskorpans bildning så vigtiga kiselsyran innehåller
syre.
Syret är en gas utan färg, lukt och smak,
något tyngre än luften. 1 liter syrgas vid
0°C och 760 mm. tryck väger 1.430 gram,
medan 1 liter luft under samma förhållanden
väger 1.29 3 gram. Man igenkänner
syrgasen derpå, att en glödande trästicka införd
i syrgas genast fattar eld.
1003. Hvilken upptäckte syret?
Nästan samtidigt men oberoende af
hvarandra framställde Priestley i England och
Scheele i Sverige syrgas. Priestley
bekantgjorde sin upptäckt 1774, Scheele först 1777.
Men det är bevisadt, att Scheele redan 1774
kände till syret. Den franske kemisten
Lavoisier utrönte först syrets verkliga natur och
betydelse vid kroppars förbränning.
1004. Huru framställes syre?
Oaktadt syret förekommer i en sådan
mängd ämnen, är det endast ur få af dem,
som syret kan framställas i fri form. Detta
beror på den starka kemiska kraft, hvarmed
syret i allmänhet är bundet vid andra
grundämnen. Vi hafva redan (834) sett en
metod att medels den galvaniska strömmen få
syrgas. Den vanliga metoden är att upphetta
en blandning af kaliumklorat (klorsyradt kali)
och brunsten i en s. k. retort, då syre
frigöres och bortgår i gasform. Brunstenen
lemnar ej något syre, utan är endast med
för att underlätta reaktionen. Blandningen
af de båda ämnena måste ske ytterst
varsamt och ej i för stora mängder, emedan
kaliumkloratet i blandning med andra
ämnen lätt exploderar (380).
1005. Hvad förstås med en oxid?
Dermed menas en förening mellan syre
och något annat grundämne. Metalloidernas
oxider äro i allmänhet sura, d. v. s. uppträda
som syror, metallernas oxider äro alkaliska,
d. v. s. uppträda som baser.
1006. Hvad är väte?
Väte är en färglös, ytterst lätt gas utan
lukt eller smak, som igenkännes derpå, att
den vid antändning brinner med en svagt
lysande men mycket het låga. 1 liter vätgas
väger vid 0° temperatur och 760 mm. tryck
0.090 gram. Vätets förnämsta egenskaper
upptäcktes af Cavendish 1766, ehuru det var
kändt såsom en brännbar gas redan af Boyle
på 1600-talet.
1007. Huru framställes väte?
Den vigtigaste väte-föreningen är vatten
(hvarifrån äfven väte fått sitt namn). Derur
kan väte framställas medels den elektriska
strömmen (834). På kemisk väg framställes
väte genom att låta utspädd svafvelsyra
inverka på zink eller järn.
1008. Hvad förstås med s. k. kalkljus?
Om vätgas får förbrinna i en ström af
syrgas, uppstår en svagt lysande låga men
af en betydlig värmegrad. Riktas denna låga
mot ett stycke krita, kommer detta i den
häftigaste hvitglödning, och ett starkt ljus
utstrålar, som kallas kalkljus och bland
jordiska ljuskällor endast öfverträffas af det
elektriska bågljuset. Man måste dervid noga tillse,
att ej gaserna blanda sig med hvarandra förr
än vid antändningsstället, ty annars
uppkommer knallgas (834), som är ytterst explosiv.
1009. Huru är rent vatten sammansatt?
En vattenmolekyl består af två atomer
väte och en atom syre, men som syreatomen
är 16 ggr tyngre än väteatomen, utgöres
vattnet af 1 vigtsdel väte på 8 vigtsdelar syre.
Man kan derför säga, att rent vatten består
af 1/9 väte och 8/9 syre. Till sin
volymssammansättning ha vi redan vid omnämnandet
af vattnets sönderdelning genom den elektriska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:13:55 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huru/0260.html
