- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
469-470

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kemi - II. (Oorganisk kemi, 1002-1113) - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

strömmen sett, att ur vatten erhållas 2
volymer väte mot 1 volym syre.

1010. Hvad menas med destilleradt vatten?

illustration placeholder
Fig. 260. Destillationsapparat.


Allt vatten i naturen är mer eller mindre
förorenadt af upplösta eller inblandade ämnen;
vill man hafva kemiskt rent vatten (d. v. s.
sådant som endast består af syre och väte),
måste vattnet destilleras. Detta tillgår så,
att vattnet upphettas i en kopparpanna A
(fig. 260), tillsluten med en huf eller »hjälm»
som är utdragen i ett långt rör. Detta rör
är hopkoppladt med det spiralformigt böjda
»kylröret» BC, hvilket är omgifvet af ett
kärl med ständigt kallt vatten. För att binda
kolsyran och organiska föroreningar i vattnet
tillsättes före destilleringen kalk och
kaliumpermanganat. Det vatten, som först
öfverdestillerar, uppsamlas för sig och slås bort,
emedan det möjligen kunnat föra med sig
föroreningar från själfva kärlet.

1011. Hvarför är destilleradt vatten rent?

Emedan vid den rådande temperaturen i
pannan (100° C) endast vattnet öfvergår i
gasform, lemnande de upplösta ämnena qvar.

1012. Hvilka främmande ämnen ingå i
vattnet?


På grund af sin stora lösningsförmåga
innehåller det vatten som genomgått jordlager
en mängd salter och organiska beståndsdelar.
Allt efter jordlagrens olika beskaffenhet vexla
derför vattnets föroreningar.

Men äfven gaser kunna lösas i vattnet. I
första rummet är dervid att märka luft. Utan
vattnets förmåga att absorbera (lösa) luft
vore allt organiskt lif i hafven omöjligt. Nu
absorberar vattnet mer syre än qväfve, derför
är luften i vattnet mera syrerik än den
atmosfäriska luften
. En annan gas, som spelar
en stor rol hos vattnet, är kolsyran.
Kolsyran gör vattnet »läskande», d. v. s. gör
att vattnet släcker törsten, och ger vattnet
förmågan att lösa kalciumkarbonat (kolsyrad
kalk). S. k. sött vatten innehåller af baser:
kalk, magnesia, natron, kali samt i en del
vatten järnoxidul, manganoxidul och lerjord.
Af syror äro de vigtigaste: kolsyra,
svafvelsyra, klorvätesyra, salpetersyra och kiselsyra.
Dessa ämnen förekomma naturligtvis ej hvar
för sig utan förenade till salter.

1013. Hvad förstås med »mjukt» och
»hårdt» vatten?


Hårdt vatten är sådant, som ej kan
användas till kokning af Skidfrukter eller
tvättning med tvål eller såpa. Till hårdt vatten
räknas källvatten, mineralvatten, en del brunns-
och hafsvatten. Allt annat vatten kallas mjukt.

1014. Hvarpå beror vattnets hårdhet?

På närvaron af lösta salter i vattnet. De
två förnämsta salterna äro kolsyrad kalk och
svafvelsyrad kalk eller gips.

1015. Hvarför är det svårt att tvätta i
hårdt vatten?


Emedan vattnet ej »löddrar» sig. Detta
beror på, att kalken förenar sig med tvålen
till olöslig kalktvål.

1016. Hvarför han man ej koka
skidfrukter i hårdt vatten?


Emedan det med kokningen afsedda
ändamålet då ej vinnes. Kokningen har nämligen
till en af sina hufvuduppgifter, att låta det
heta vattnet intränga mellan växtcellerna och
genomtränga växtens hela massa.
Vattenångan utdrifver luften ur mellanrummen
mellan cellerna, tvingar en del ämnen att
upplösas och uppmjukar de olösliga. Är vattnet
hårdt, afsätter sig kalk mellan växtfibrerna,
som gör dem hårda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free