- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
471-472

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kemi - II. (Oorganisk kemi, 1002-1113) - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


1017. Huru kan hårdt vatten göras mjukt?

Genom att utfälla (bringa till olöslig form)
kalken. Detta går lättast med den kolsyrade
kalken, emedan denna endast kan lösas af
vattnet, om i detta finnes fri kolsyra.
Utdrifves den fria kolsyran ur vattnet medels
upphettning, faller den kolsyrade kalken ut
i form af ett hvitt pulver. Man kan ock
genom tillsats af en bestämd mängd kalk
binda den fria kolsyran, då den lösta
kolsyrade kalken utfälles. Är vattnet hårdt till
följd af upplöst svafvelsyrad kalk, tillsättes
soda, då svafvelsyradt natron eller
glaubersalt och kolsyrad kalk bildas. Af dessa är
det senare saltet olösligt och faller ut, det
förra lösligt men utan att göra vattnet hårdt.

1018. Hvad förstås med pannsten?

Vid vattnets bortkokning i en ångpanna
stanna de upplösta salterna qvar. Den
svafvelsyrade kalken bildar då de stenhårda
massor, som kallas pannsten. Pannstenen är till
stort men för ångpannan, ty dels försvårar
den vattnets uppvärmning, dels kan den
åstadkomma pannans söndersprängande, om den
lossnar från pannväggen, och vattnet helt
plötsligt kommer i beröring med den
upphettade metallplåten.

1019. Hvarför är regnvatten det renaste
vattnet?


Emedan det erhållits genom en
destillationsprocess. Från hafven afdunstar vattnet
och kondenseras i de högre kallare luftlagren
till moln, hvilka sedan återbörda sitt
innehåll i form af regn eller snö.

Regnvattnet är mycket eftersökt såsom
tvättvatten, emedan det är det mjukaste (det
som lättast löser tvål och såpa) af alla
vatten. Deremot är det ej användbart annat
än i nödfall till dricksvatten, ty dels är det
fattigt på kolsyra, dels har det under sin
gång genom luften upptagit dam, djur- och
växt-embryon (mikroorganismer), hvilka
antingen förmultna i vattnet eller ock utveckla
sig till nytt lif, som för helsan kan medföra
stora faror.

1020. Hvarifrån få käll- och brunnsvattnet sin kolsyra?

Från de öfversta jordlagren, som
innehålla en mängd i förmultning stadda
organiska ämnen. Vid denna
förmultningsprocess bildas kolsyra, som absorberas af det i
jorden nedträngande regnvattnet.

1021. Hvaruti skiljer sig sjövatten från
källvatten?


Flod- och sjövattnet leda sitt ursprung
från källvattnet, men det oaktadt är det stor
skilnad dem emellan. Kolsyran som fanns i
källvattnet har gått sin väg i luften, och på
samma gång falla de salter ut, hvilka endast
med kolsyrans tillhjälp hållits lösta i
vattnet. Sjövattnet innehåller derför mindre lösta
salter än källvattnet, särskildt har den
kolsyrade kalken försvunnit. Genom förruttnelse
och förmultning af de i sjöarna lefvande djur-
och växtorganismerna blir sjövattnet, om det
är stillastående, snart förorenadt och för
helsan skadligt. Sjövattnet måste derför anses
såsom ett dåligt dricksvatten.

1022. Hvilken skilnad är det mellan sött
och salt vatten?


Med salt vatten förstår man hafsvattnet.
Hafvens vatten är rikare på upplösta salter
än det söta vattnet. I synnerhet är
hafsvattnet rikt på alkali- (kalium och natrium)
salt. Att hafsvattnet skall vara rikt på
upplösta ämnen bör ej förvåna någon, då man
betänker, att hafvet från floder och sjöar
oupphörligen mottager upplösta ämnen, som
vid vattnets afdunstning stanna qvar i
hafvet. Mera underligt kan det synas, att de
i hafsvattnet upplösta salterna äro andra än
de i sjö- och flodvattnet förekommande. Detta
förklaras sålunda. De salter, klornatrium
(koksalt) och klormagnesium, hvilka äro de
båda företrädesvis förekommande salterna i
hafsvattnet, finnes äfven i sött vatten, men
till ringa mängd och så att säga
undanskymda af kalksalterna. Af dessa senare
hafva en del på vägen ned till hafvet fallit
ut (blifvit olösliga), hvarigenom alkalisalterna
mera framträda. Vidare omsätta växter och
djur, som befinna sig i hafvet, kalksalterna
i olösliga föreningar (ben och skal), medan
alkalisalten äfven inom organismen förblifva
lösliga. Då djuren och växterna dö, återfår
vattnet således alkalisalterna, men kalksalterna
förblifva olösta. Hafsvattnet måste således

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free