- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
475-476

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kemi - II. (Oorganisk kemi, 1002-1113) - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

koncentriska aflagringar af kalksten kring
någon främmande kropp, vanligen ett
sandkorn. Af dylika stenar förfärdigas en mängd
prydnadsarbeten.

1026. Hvad är qväfve?

Qväfve är en färg- och luktlös gas, som
i fritt tillstånd blandad med syre bildar den
atmosfäriska luften. Sitt namn har den fått
deraf, att en brinnande sticka, som nedföres
i qväfgas, slocknar. Qväfgasen kan ej
underhålla förbränningen, ej heller själf brinna.
1 liter qväfgas af 0°C och 760 mm. tryck
väger 1.256 gram; den är således något
lättare än vanlig luft. Qväfvet har ej
synnerligt stort föreningsbegär till andra kroppar;
inom den oorganiska naturen äro ammoniak
och salpetersyran med dess salter de vigtigaste.
Emedan qväfgasen ej kan underhålla
förbränningen, dödar den djur, som införas i sådan
atmosfär.

1027. Huru framställes qväfgas?

illustration placeholder
Fig. 262. Framställning af qväfgas ur vanlig luft.


Enklaste sättet för framställning af
qväfgas är att ur luften borttaga syret medels
brinnande fosfor. Några bitar fosfor läggas
i en lätt porslinsskål, som flyter på vattnet
i ett vidare kärl (se fig. 262). Sedan
fosforn antändts, stjälpes deröfver en gasklocka,
hvarigenom en viss mängd luft afspärras.
Fosforn förbrinner till fosforsyra, som bildar en
hvit rök, hvilken fyller klockan, men efter en
stund försvinner, emedan den upplöses af
vattnet. Då allt syre i klockan är förtärd t,
slocknar elden. Alltefter som fosforsyran
löses, stiger vattnet upp i klockan, och då all
rök är försvunnen, fyller vattnet, om
experimentet är rätt utfördt, klockan till en femtedel.

1028. Hvilka ämnen ingå i den
atmosfäriska luften?


Vi hafva redan förut (259) nämt, att
luften består af en blandning af 4 vol.
qväfgas och 1 vol. syrgas eller i volymsprocent
78.35 % qväfve och 20.77 % syre.
Dessutom innehåller den alltid en ringa mängd
kolsyra och ammoniak samt vattenånga i
vexlande mängd. Detta gäller naturligtvis om
s. k. »ren» luft. I stora städer,
fabriksplatser, samlingsrum o. s. v. kan luften vara
mer eller mindre »förskämd». Dock äro
förändringarna i syremängden hos fri luft
märkvärdigt små, varierande i allmänhet mellan
20.85 till 21.00%.

Utom dessa uppräknade ämnen finnas
äfven andra mera tillfälliga föroreningar i
luften. En af de vigtigaste är dammet, som
består af små, fasta partiklar förnämligast af
organiskt ursprung. Bland dammets
beståndsdelar är särskildt att beakta en mängd frön
till svampar och lägre djurorganismer, hvilka
då de komma under passande förhållanden ge
upphof till jäsning, mögel och allehanda
smittosamma sjukdomar. Genom att låta luften
passera genom ett glödande rör förstöras alla
dampartiklar af organiskt ursprung.

1029. Hvad är orsaken till, att luftens
sammansättning är så likartad i hela
atmosfären?


Detta beror på den s. k. diffusionen.
Med diffusion förstås den egenskapen hos
gaser eller vätskor, att utan yttre inverkan
likformigt blanda sig med hvarandra eller
intränga i hvarandra, äfven fast de äro
åtskilda af en porös vägg eller lagrade i
enlighet med sin olika tyngd.

1030. Hvilken betydelse har qväfvets
förekomst i luften?


Qväfvets närvaro i luften synes
egentligen vara behöflig för att mildra syrets allt
för häftiga föreningsbegär till andra ämnen.
Huruvida qväfvet direkt ingriper vid
lifsprocesserna i luften är ännu obekant.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free