- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
477-478

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kemi - II. (Oorganisk kemi, 1002-1113) - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


1031. Huru kan man veta, att luften är
en blandning och ej en kemisk
förening mellan syre och qväfve?


På grund af luftens oföränderliga
sammansättning vore man frestad att anse luften
såsom en kemisk förening. Att så ej är
förhållandet inses dock af flere skäl. Då syre
och qväfve blandas till luft, uppstår ingen
temperaturförändring, hvilket alltid är fallet
vid kemiska föreningars ingående. Då luft
löses i vatten, absorberas mera syre än qväfve;
vore det en kemisk förening, borde de båda
gaserna absorberas i samma proportion.
Luftens brytningsförmåga för ljuset är densamma
som för en blandning af syre och qväfve.
Åtskilliga andra skäl kunna ock anföras för
den åsigten, att luften är en blandning af
de särskilda gaserna, men vi måste här
förbigå dem såsom allt för svårfattliga.

1032. Hvad är ammoniak?

En gasformig förening mellan väte och
qväfve af en egendomlig, stickande lukt, som
retar till tårar. Hvarje ammoniak molekyl
består af 3 atomer väte och 1 atom qväfve.
Ammoniak förekommer sparsamt fritt i
naturen, deremot så mycket talrikare dess
salter (ammonium-salter). Vid organiska
ämnens förruttnelse bildas svafvelammonium,
som just är en af orsakerna till den vidriga
lukt, som ruttnande ämnen sprida. I luften
finnes ammoniumnitrat (salpetersyrad
ammoniak), som bildats vid väte-haltiga ämnens
förbränning. Ur luften komma spår af
ammoniumnitrat i regnvattnet.

Vid torrdestillation (350) af qväfvehaltiga
ämnen (stenkol, affall från slagterier m. m.)
bildas ammoniumkarbonat (kolsyrad
ammoniak), hvaraf s. k. »hjorthornssalt»
framställes.

Ammoniakgasen löses i stor mängd i
vatten, då man får kaustik ammoniak. Kaustik
ammoniak är en stark bas (997) och
användes såsom fläckvatten för att borttaga
fettfläckar, då fettet upplöses, eller sura fläckar
(af syror), derigenom att ammoniaken förenar
sig med syran.

1033. Hvad är salpetersyra?

En af våra starkaste syror, i dagligt tal
kallad skedvatten. Salpetersyran framställes
genom att låta svafvelsyra inverka på salpeter.
Salpetersyran är en vattenklar, tunnflytande
vätska, som angriper metaller, och färgar
organiska ämnen gula. Då salpetersyran
angriper metaller, sker först en syrsättning af
metallen på bekostnad af syret hos en del af
syran, som dervid sönderdelas. Metalloxiden
förenar sig sedan med icke sönderdelad syra
till ett salpetersyradt salt (nitrat). På
organiska ämnen verkar syran »nitrerande»,
d. v. s. den afgifver utom syre äfven qväfve,
hvarvid bildas s. k. nitro-föreningar, hvilka
ofta äro explosiva såsom t. ex. nitroglycerin,
bomullskrut, pikrinsyra m. fl.

1034. Hvaraf kommer namnet »skedvatten»
för salpetersyra?


Emedan salpetersyran kan användas för
att ur en metallblandning skilja (skeda) guld
från andra metaller. Guldet angripes ej af
syran, under det den med de andra metallerna
bildar lösliga salt.

1035. Hvad förstås med »lustgas»?

En gasformig kropp, hvars molekyl
består af två atomer qväfve och en atom syre.
Lustgasen, hvars kemiska namn är
qväfoxidul, användes af tandläkare såsom
bedöfningsmedel.

1036. Hvad är kol?

Näst syret det ymnigast förekommande af
alla grundämnen. I naturen finnes kolet dels
fritt såsom diamant och grafit dels i föreningar
t. ex. kolsyra, kalksten. I den lefvande
naturen är kolet nästan hufvudämnet, ty de
flesta djur- och växtämnen innehålla kol,
bundet vid syre och väte (stundom äfven vid
qväfve). I stenkol, torf, petroleum är kolet
förenadt med väte. Kolet har ännu ej
kunnat bringas till flytande eller gasform.

1037. Huru vet man att diamanten är
rent kol?


Att vilja jämföra den gnistrande,
vattenklara diamanten med ett svart,
ogenomskinligt kolstycke låter orimligt; dock hade redan
Newton på grund af diamantens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free