- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
479-480

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kemi - II. (Oorganisk kemi, 1002-1113) - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ljusbrytningsförmåga framkastat den förmodan, att
diamanten vore brännbar, och 1694 lyckades
det två italienska lärde att med tillhjälp af
ett stort solglas förbränna diamanter.
Lavoisier visade år 1773, att vid förbränningen
af diamant uppstod kolsyra utan någon
återstod eller aska, hvilket bevisar, att diamanten
är rent kol.


illustration placeholder
Fig. 268. Regenten, naturlig storlek.


1038. Hvilka egenskaper har diamanten?

Diamanten är den hårdaste af alla
kroppar, ytterst starkt ljusbrytande,
kristalliserande i det s. k. kubiska systemet. Trots
sin hårdhet är diamanten spröd, d. v. s.
faller sönder vid slag, hvarvid den delar sig
efter kristallytorna, en egenskap som
tillkommer alla kristaller, och hvaraf
diamantsliparen betjenar sig, då han skall fasonera
och slipa diamanten.

På det sätt, hvarpå diamanten slipas,
beror till stor del dess glans och färgprakt. I
detta hänseende anses den s. k. »regenten»
(se fig. 263), som tillhör de franska
kronjuvelerna, för den yppersta af alla. Andra
diamanter finnas visserligen, som äro större,
men ingen med sådan klarhet och väl
afpassade proportioner. Den riktiga
proportionen mellan de särskilda ytorna (facetterna)
inverkar betydligt på stenens prakt. Detta
synes bäst vid en jämförelse mellan
»regenten» och en annan vida berömd diamant
Koh-i-noor (se fig. 264), som förut setat
såsom öga på en afgudabild i templet i Delhi,
men nu befinner sig bland de engelska
kronjuvelerna. Den hade fordom formen af en
stor flat knapp. Då stenen på 1850-talet
omslipades i England, gällde det, att med så
ringa förlust af material som möjligt få en
lämplig form på den. Följden blef, att
diamanten i sin nya form blef för bred i
förhållande till djupet.

illustration placeholder
Fig. 264. Koh-i-noor, naturlig storlek.


1039. Hvilken skilnad är det mellan
briljanter och rosenstenar?


illustration placeholder
Fig. 265. Rosensten.


Med dessa namn angifvas endast diamantens
form och infattningssätt. Briljanterna
äro slipade såsom två mot hvarandra vända
pyramider med plant afslipade toppar (fig.
263, 264), och infattas alltid »á jour», d. v. s.
fritt utan metallunderlag. Rosenstenarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free