- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
483-484

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kemi - II. (Oorganisk kemi, 1002-1113) - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hafva flat botten (se fig. 265) och infattas
ofta på ett metallunderlag.

1040. Huru värderas en diamant?

Efter dess vigt och klarhet. Vigten
räknas i karat (1 karat = 20 centigram), och
värdet stiger med qvadraten på vigten. Om
således en briljant af 1 karats vigt kostar
120 kr., betalas en af 3 karats vigt med
3X3X120 = 1080 kr. Äro diamanterna
mycket stora, stiga de ännu mer, än denna
lag angifver.

1041. Hvar påträffas diamanter?

I Ostindien, Brasilien, Borneo, Ural,
Australien m. fl. ställen. De påträffas vanligen
i de lösa jordlagren och i flodernas sand.

1042. Kan diamanten användas till
något nyttigt ändamål?


Ja; att dermed skära glas och till
borrmaskiner vid sten sprängning. Till dessa behof
användes diamanten oslipad, d. v. s. med sina
naturliga, mer eller mindre bugtiga ytor, emedan
han då verkar bättre, än om han vore slipad.

1043. Hvad förstås med grafit?

Detta är den andra formen, hvarunder
rent kol uppträder. Grafiten är ett
metallglänsande mineral, som kristalliserar i
sexkantiga plattor. Den är mycket mjuk, så att
den lemnar ett mörkt streck efter sig, då den
drages öfver papper, och kännes fet eller hal.
Grafiten användes i blyertspennor, att svärta
gjutjärn och som smörja vid axellager;
förekommer hufvudsakligast i Sibirien. Ur smält
järn, som löser kol, afskiljes vid afsvalningen
en del kol i form af grafitfjäll, som då
förekomma insprängda i järnmassan.

1044. Huru har stenkol bildats?

Stenkol är ett mineral, som i för länge
sedan flydda tider bildats af växtlemningar,
hvilka, nedbäddade i jorden, undergått en
kemisk sönderdelningsprocess (torrdestillation).
Att stenkolen äro växtlemningar kan man se
dels af kolets stundom fibrösa byggnad, dels
vid undersökning under mikroskopet, då rester
efter kärl och celler upptäckas. Den tid, då
stenkolsperiodens växtvärld frodades på jorden,
ligger många millioner år tillbaka. Der
stenkol nu anträffas, rådde under det dåvarande
varma och fuktiga klimatet en växtlighet,
jämförlig med den i en af nutidens tropiska
urskogar. Jättelika ormbunksväxter,
lummerarter och Skafgräs (se fig. 266) betäckte då
stora ytor af jorden.

Hvarje stenkolsbädd eller flöts motsvarar
en dylik växtlighetsperiod. Under
århundradens ja årtusendens lopp samlade sig i dessa
skogars djup massor af vissnade och afbrutna
blad, grenar och kullfallna trädstammar. Ett
mäktigt lager af mylla och halfförmultnade
växtlemningar uppstod, som sedan jämte hela
växande träd nedbäddades i sand och slam
samt begrofs för årtusenden. Genom de
ständigt sig hopande ler- och sandmassorna
ökades trycket, af leran och sanden blef
skifferlera och sandsten, värmet från jordens inre i
förening med det genom den fortsatta
förmultningen alstrade värmet, omdanade de
förmultnande växtlemningarna till en produkt,
som till sin hufvudsakligaste del bestod af
hårdt sammanpressadt eller förstenadt kol.

Betänker man, att enligt noggranna
beräkningar en af nutidens ordentliga skogar,
som för sin uppväxt fordrar 80 à 100 år,
skulle lemna ett kollager af ungefär 3
centimeters tjocklek, så måste man häpna inför
de tidrymder hvilka gått fram, innan en
stenkolsflöts af några meters mäktighet
kunnat bildas. Tänker man vidare på, att det
nu beskrifna förloppet repeterats flera gånger
till följd af jordytans periodiska höjningar och
sänkningar, så att på sina ställen hundra
kolflötser kunna ligga öfver hvarandra, inser man
klart, att endast detta skede i jordens
utvecklingshistoria måste sträcka sig öfver
millioner år.

1045. Hvad är antracit?

Ett hårdt, metallglänsande kol med en
kolhalt af 90 till 98 %. Innehåller mycket
ringa mängd syre och väte, hvarför det ock
brinner nästan utan låga (335). Deremot
utvecklar det vid förbränning mycket värme,
men föga rök eller lukt, hvarför antraciten
är ett särdeles lämpligt brännmaterial för
kaminer. Antraciten förekommer i de äldre
formationerna (äfven på några ställen i
Sverige, ehuru blott i små mängder).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free